Vinterkräksjukan härjar och i slott och koja ligger folk dubbelvikta och kaskadkräks. Det vomeras något alldeles kopiöst och alla som ännu inte smittats håller andan tills de blir blå i ansiktet. Värst är det för oss med anlag för bacillskräck. Jag får rysningar i kroppen och frammanar skräckvisioner av människor som vadar fram i spyor.
Handspriten har kommit till heders igen och folk smörjer in sig så att promillehalten lyser i eldskrift på fingertopparna.
Handsprit är bra, men kanske inte riktigt överallt. För en kollega, som för några år sedan deltog i ett stort scoutläger i skogarna runt Piteå, blev det lite bak och fram. I det hemsnickrade utedasset hade någon hygienmedveten scout ställt en flaska handsprit.
Vår kollega besökte dasset och efter förrättat värv fick han idén att avsluta med att smörja in sig där bak med den geléaktiga spriten. Det tog en stund, men när det väl tog, så tog det rejält. Kollegan dansade en lustiger dans som fick lägerchefen att på stående fot utse vederbörande till festgeneral.
Letar på den 11 september och hittar René Descartes dödsdag detta datum år 1650. Den franske filosofen, matematikern, vetenskapsmannen och juristen, ja, de lärda var ofta universalsnillen på den tiden, är upphovsman till ett av mina favoritordsstäv.
Cogito, ergo sum. Jag tänker, alltså finns jag.
Han gjorde mycket annat också och själv hävdade Descartes att han bevisat guds existens. Det är lite snårigt det där och vi kan lämna hans påstående öppet för tolkning. Det brukar ha med tro och inte vetande att göra.
Det är eländigt kallt nu och förmodligen var det ganska kallt vintern 1649 också. Drottning Kristina hade lyckats övertyga Descartes att komma till Stockholm för att tjänstgöra som hennes lärare och rådgivare. Den gode Descartes var inte van vid kylan och frös ständigt. Snart fick han lunginflammation och på den tiden fanns ingen antibiotika. Descartes behandlades med åderlåtning och tillståndet blev inte direkt bättre. Det slutade med hans död den 11 september 1650.
Den stora franska filosofen fick en något snöplig sorti och det blev inte bättre när det visade sig att kistan var för kort. Istället för att tillverka en ny kista, valde begravningsentreprenören att kapa av huvudet på Descartes.
Huvudet stals av en kapten Israel Palmström, som satte upp den till allmän beskådan i ett värdshus i Gamla Stan.
Det låter som en huvudlös historia, men det är säkert sant.
Har vi föräldrar utvecklats till menlösa curlande coacher som förstört våra barn genom att inte ställa krav och våga säga nej. Man kan lätt tro det när de egna latmaskarna till ättelägg fördriver sin tid framför datorer och tv-apparater med läskflaskan och chipsskålen inom bekvämt räckhåll.
Ska man lyssna på "monstermamman" Amy Chuas recept för framgång så är det så. Ställ krav och säg nej till deras önskemål. Hon förväntar sig det bästa och nöjer sig inte med mindre. Det är bästa sättet att skydda sina barn och förbereda dem för framtiden, hävdar hon.
Det är troligen försent att anamma hennes principer nu. Skulle vara Polly då. Nu är det slutlekt. Min lilla älskling ska bli champion.