Sommaren 2023 rivstartade, tvärbromsade och gick sen som med choken i på en äldre bil med förgasmotor. Och lika ologiskt som att Kina eldar på med kolkraft för att få el till luftkonditionering så längtar jag efter att sätta mig på flyget till Algarvekusten för att få lite soltimmar innan det riktiga höstmörkret krupit in. Ni vet sol i mer än 5 minuter i sträck utan att håret blåser av och det regnskvätter.
Att det kommer att bli hårt slit till hösten är det ingen tvekan om. Som Sparbanken Nords kompetenta vd Anneli Sjömark konstaterade på en träff innan sommaren; vi, vår region, ska ta ett gigantiskt kliv under de närmaste åren. Ogreppbart stort kliv. Går inte sätta in tån på ett seminarium utan att det pratas om kompetensförsörjning. Spelar ingen roll om det är 25 000, eller upp till 100 000 fler arbetsföra som krävs, så länge som det inte händer kvarstår faktum att vi är för få för att hinna så mycket som ska göras.
Ingen arbetslöshet finns att tala om, rekryteringsbolag poppar upp som svamp i Hortlaxskogarna. Bolag sliter arbetskraft mellan varandra fastän man på fina möten säger att man inte ska kannibalisera lokalt.
Och ibland låter det som att det som sker i Norrbotten är världsunikt, men det stämmer inte. Industrin ställer om i hela världen och precis som här byggs det även på andra håll gigantiska mega-batteri-fabriker, solcells- och vindkraftparker, och nya gröna stålverk. Överallt kommer det att behövas kompetent arbetskraft. Så för varje krona vi investerar i innovation, forskning, nya industrier måste vi också investera i människors lycka, välbefinnande, fritidsintressen. För lyckas vi inte behålla hjärta och själ i våra städer, förvandlas våra hemorter antingen till fula dyra fly-in-fly-out-kåkstäder eller snygga dyra Silicon-valley-gated-communities. När vardagen, som tydligen är typ 70 % av mitt liv, nu återvänder vill jag försöka ge tillbaka lite mer, inte bara i form av fler arbetstimmar utan nåt av varmt värde. Stretcha mina sociala nätverk, göra nåt nytt, gubevars kanske bjuda in nån ny människa till en älsklingsplats. Vara med och bygga samhälle istället för arbetsläger. Kanske till och med bidra till grannsämjan och göra nåt med en nyinflyttad skelleftebo. Det vore nåt.