Googla aldrig på sjukdomar. Alla symptom du hittar, hittar du också hos dig själv. Du blir jättesjuk. Så säger de förståndiga. Som jag till exempel. Och så googlar jag. Hur skulle jag annars veta? Mycket riktigt. Det visar sig att jag har alla tecken på diverse åkommor som alla leder till döden. Förr eller senare. Bara bocka av och ringa Dr Blyg. Det är blygheten som gör att doktorn håller mottagning i mobilen. Patientskräck kan det också vara.
När Dr på den beställda selfien, tagen med darrig hand i dålig belysning, ser mitt skräckslagna ansikte plus hundens (han vill gärna vara med) räknar prickarna på tungan och ser att jag är alldeles sned i svalget (har bara en halsmandel, den andra försvann i halsmandelutrotningen på femtiotalet, men det vet ju inte Dr Blyg) blir det akuten. Jag ringer inte.
Att jag fick behålla den ena halsmandeln berodde förövrigt på att läkarvetenskapen börjat tvivla på att Skaparen gett oss två halsmandlar på rent djävulskap. Att de där plopparna nog hade en funktion. Bra att ha. Som gomseglet som alltid står hissat hos den som svär mycket och det var dit jag ville komma. Bland annat. Att svära mycket alltså.
Förutom att mitt tillstånd, mer eller mindre stämmer in på de flesta sjukdomar, lider jag även av allvarliga symptom på intelligens. Redan som underbarn var jag glömsk och disträ. En medfödd kompetens som bara blir bättre och bättre. Smaskande ljud gör mig smågalen, uppskattar lättja, stökar till det omkring mig och så svär jag. En hel del. Allt detta egenskaper som förenar världens intelligentia.
Så långt kommen i forskningsrapporten är allt gott och väl. Längre ner finns det andra studieresultat som talar emot min genialitet. Placeringen i syskonskaran. Äldst vinner. Jag är
yngst. Ett annat minus på smarthetslistan är händerna, detta fantastiska verktyg som klarar allt från det pillipilligaste till att strypa en björn. Om den inte är alltför stor. Vänsterhänta är smartare och mer kreativa än högerhänta. Tillhör de sistnämnda. Desto mer vänsterhänt desto mer under pannbenet. Detta gäller framför allt män. Långa människor har högre utbildning och högre löner. Själv behöver jag ständig tillgång till trappstege. Således, om datorn matas med alla egenskaper som förenar de mest intelligenta hoppar det ut en lång, extremt vänsterhänt man som svär som fan.
Å andra sidan, tänker jag källkritiskt, kan det vara så att långa människor har växt upp med god tillgång på näringsrik mat och rika föräldrar kapabla att landa upp hundratusen pengar till högskoleprovet som ger avkomman inträde till läkarutbildning och annan utbildning som leder till höglöneyrken.
Det räcker faktiskt, visar annan forskning, med att vara lång så tror folk dig om att klara allt. Omgivningen ser upp till dig, på alla sätt och övergöder ditt självförtroende. Carl Bildt dök plötsligt upp i synfältet.
Att vara lång och välväxt kan också vara av ondo. Du anförtros för stora uppgifter, med höga krav och förväntningar som får dig att bryta ihop eller sticka till skogs. Är du liten och kvinna kan du klara dig undan hela livet och vid fyllda hundrafem hamna som levande mirakel i TV. Så det så.