Minns du debatten om rätten att få kalla en chokladboll för n-boll?
Jag skrev om det 2014 och konstaterade att "det bara är rasister eller folk som är dumma i huvudet som hävdar rätten att få säga n-boll."
De tvättäkta rasisterna är en sak, men de aningslösa och halsstarriga brukar så småningom ta sina förnuft till fånga. De sistnämnda är personer som hävdar att "så har man alltid sagt". Ja, en gång i tiden kallade "alla" den här chokladbollen för n-boll, men i takt med att vi blivit mer upplysta och att omgivningen inte längre ser lika lättvindigt på fördomsfulla och mer eller mindre rasistiska tillmälen, så har de flesta förstått.
De riktiga foliehattarna trodde möjligen att de hade trumf på hand när kränkta menade att "Jaha, då får man väl inte säga vitkål eller brunkål heller." Det är så dumt att det inte ens behövs en Uri Geller för att klockorna ska stanna.
Men att vi kommit tillrätta med en del symbolfrågor som det där med chokladbollen innebär förstås inte att allt är frid och fröjd.
Rasism är inte bara "vardagsrasism", den har många ansikten. En favorit bland SD-folk är kulturell rasism. Två andra exempel är institutionell rasism och strukturell rasism. (Slå upp om du inte förstår).
När Black lives matter exploderade i Amerika var det en reaktion på hur farligt det är att som svart bli stoppad av polisen. Rasismen är högst påtaglig och det är med andra ord ingen slump att medborgarrättsrörelsen heter "Black lives matter" och inte "All lives matter". Att vita grupperingar företrädesvis tillhörande extremhögern vill göra poäng av detta är inte överraskande.
Ibland kan det emellertid gå överstyr och möjligen är bråket på Konstfack i Stockholm av den arten. En grupp på skolan vill att ett rum som kallas Vita havet ska byta namn.
En professor på skolan, Sara Kristofferson, tycker annorlunda och i ett debattinlägg skrev hon bland annat att "vi lever i ett samhälle där 'kränkt' blivit ett mantra och ängsligheten för att kränka banar väg för orimliga eftergifter”.
Hon gör klart att "vithetsnormen" är viktig att diskutera, men att "färgen i sig eller ordet som sådant knappast är rasistiskt eller normbejakande".
Kristofferson skrev också lite raljant "Betyder det att man inte kan drömma om en vit jul? Och vad gör vi med Beatles "White album" .../Raderar från låtlistan?"
Det tog hus i helvete.