Som alltid gick sommaren rasande fort. Eller alltid och alltid, barndomens somrar kunde kännas oändliga. En upplevd känsla som i viss mening äger sin riktighet. Det handlar om hur våra hjärnor fungerar.
Kortfattat kan det väl sammanfattas med att ett barns hjärna behöver bearbeta nya intryck så gott som dagligen vilket gör att tiden upplevs långsammare för dem. För oss äldre är många intryck redan bearbetade. Tråkigt nog gäller det också upplevelsen av hur kort eller lång en sommar är.
Det känns som alldeles nyss jag krattade och fixade i trädgården under några underbara soliga dagar i maj. Sedan gick det fort och snart är även sköna september slut och det sista av sol och värme ger vika. Jag är väl ingen dysterkvist, men en känsla av att det stora vemodet rullar in hamrar på rutan.
Letar i bokhyllan efter poeten Paul Anderssons "Elegi över en förlorad sommar", men hittar den inte. Läste den i unga år när jag själv närmade mig poesin. För att prata om tid så känns det som väldigt längesen.
Men man behöver förstås inte vända sig till svårmodiga poeter, du kan lika gärna lyssna på den folkliga popartisten Tomas Ledin. Han sjunger så insiktsfullt att "Sommaren är kort, det mesta regnar bort" och vidare "Hösten kommer snart, det går med vindens fart". Alltså, Ledin har verkligen fattat grejen med sommartider.
Ja, jag känner vemod när sommaren tar slut, men andra är lättade. En kvinna jag känner utbrast för någon dag sedan "Äntligen höst!". Hon har i görligaste mån hållit sig inomhus och undvikit sommarens sol och värme. Nu tänder hon ljus och myser när kvällarna blir mörka.
Ägnar ett par dagar åt att hösta på tomten. Fyller upp fågelmatarna och det tar bara ett par timmar för hackspetten och en massa småfåglar att hitta tillbaka. Den som påstod att fåglar inte kommer tillbaka om man slutar mata dem under sommaren hade alltså fel.
Går ännu en vända för att dra upp de invasiva jättebalsaminerna vars vackra blommor sticker upp bland brännässlor och förvildat hallonris. Det kriget går nog aldrig att vinna.
Men så klart gör vi det bästa av hösten och för den delen den kommande vintern. I veckan drog Champions League igång. Den här gången i serieform. Såg Liverpool på bortaplan utklassa Milan. Och Gyökeres målade för sitt Sporting. För oss fotbollsälskare väntar en räcka högtidsstunder. Men nog var sommaren onödigt kort.