Undrar hur Julia Simon har det med krampen i vaden? Själv har jag fortfarande sendrag i tårna efter tvåmilen i Rukka. Något så hemskt! Therese Johaug gjorde som hon alltid gjort. Gasen i botten från start för att skaka av sig de övriga och fixa en lucka som bara växte och växte till dess hon med kempesmil och flaggviftning kunde defilera i mål.
Våra kommentatorer trodde ganska säkert att nu var det kört. I jämförelse hade vi ju ändå bara blåbär som visserligen plockade medaljer, men bara så länge Johaug höll sig borta och nu var smekmånaden slut. Frida Karlssons seger över norskan med 50 sekunder på milen, ljusår i den här hundradelsbranschen, var förstås bara tur. Den oövervinnerliga stod åter på startlinjen och Frida var inte ens där.
Klara, färdiga, pang! Skiddrottningen gjorde som vanligt, men det gjorde inte dom andra. De andra gjorde inte alls som vanligt, de hade glömt bort sina roller som statister. Heidi Weng hängde på och norskorna hjälptes åt, men där bakom lurade vassa Jonna Sundling och USA:s slitstarka Jessie Diggins. Och dom tänkte fan inte ge sig.
Vid Johaugs tredje eller fjärde ryck blev det en lucka och mitt hjärta föll och mjuklandade någonstans i trakten av diafragman. Nu var det kört. En sån där lucka släpper aldrig Johaug, sa kommentatorn. Bye, bye.
Och så nästa bild. Där är dom ju! Sida vid sida, Sundling och Diggins. Hack i häl på norskorna! Och så flyger dom förbi och jag nästan dör av lycka. Guld till USA (det kan dom behöva) och silver till Sverige! Om Jonna Sundling bara lyssnat på mig och kastat sig fram i backen hade guldet varit hennes. Men ändå…så himla underbart!
Den fruktade Johaug blev bara fyra. Är detta den verkliga Johaug? Försvann duracellkaninen med läppbalsamet? undrar Spaltens konspiratoriska talang. Nej det gjorde den inte, men en strålande karriär fick fuskstämpel och sattes i långvarig karantän. Hon är tillbaka och när ringrosten väl släpper tar hon dem alla, mässar expertisen.
Våra svenska tjejer vinner inte för att norskorna blivit sämre eller för att fransyskor får kramp i bena, dom vinner för att dom utvecklats, vuxit ikapp och inte sällan förbi. Notera att det handlar om svenskor, inte svenskar. När ska dom växa upp? Skidans Vänner väntar otåligt.
Förövrigt undrar jag om Johaug möjligen har kvar en tub eller två av den där läppsalvan? Jag är i stort behov av något prestationshöjande.