Det har blivit så dyrt att leva

Vi lever i ett överflöd, men det kostar mer än någonsin att handla den mat vi behöver. Det har blivit dyrt att leva.

Det har blivit dyrt att leva. Vårt "dagliga bröd" har sedan 2022 stigit kraftigt. Inflationen är i grunden boven i dramat, men bristande konkurrens och oskäliga prishöjningar har spätt på.

Det har blivit dyrt att leva. Vårt "dagliga bröd" har sedan 2022 stigit kraftigt. Inflationen är i grunden boven i dramat, men bristande konkurrens och oskäliga prishöjningar har spätt på.

Foto: Martina Holmberg TT/Claudio Bresciani TT

Krönika2024-09-06 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan början av 2022 har maten blivit 24 procent dyrare enligt Matpriskollen. För vissa varor känns det som att den procentuella ökningen är betydligt högre. 

Samtidigt verkar den skenande ökningen av matpriserna ha mattats under 2024. Så här långt har snittpriserna ökat med 2,2 procent enligt Matpriskollen. Samtidigt varnas för att exempelvis mejeriprodukter kan bli dyrare i höst.

De stora prisökningarna på mat under främst 2022 och 2023 hör samman med den inflation som drabbade Sverige. Det blev med ens väldigt dyrt att handla. Jag gissar att för många gräver det djupa hål i börsen. Jag märker det tydligt själv eftersom den peng vi lägger undan för livets nödtorft varje månad inte räcker. Det krävs mer pengar.

Blå tågets eminenta sång Nya vantarna från skivan Slowfox klingar i mina öron med textrader som "Tappa inte nya vantarna. Det blåser, det blåser så kallt. Gör inte av med alla slantarna. Det är så dyrt att leva".

Inflationen är absolut en bov i dramat, men hur är det egentligen med konkurrensen? Tre stora dominerar, Ica, Coop och Axfood. Kanske inte så konstigt att Konkurrensverket är kritiskt. I en rapport står det att "Konkurrensen i livsmedelskedjan brister i flera avseenden och prishöjningarna på vissa livsmedel i butik under 2022 och 2023 var inte fullt ut motiverade av höjda inpriser".

Det innebär i korthet att dagligvaruhandeln först ökat priserna med leverantörernas prisökning och sedan lagt till en egen vinstprocent på prisökningen. En så kallad ränta på ränta-effekt som du som konsument förstås betalar. Det är väl som bankerna jobbar och troligen många andra branscher. Vinstmaximering.

Jag törs påstå att jag är en prismedveten kund med hygglig koll och den senaste tiden har jag funderat över ett byte av mataffär. Men till vilken nytta? Problemet med bristande konkurrens kvarstår. Det är ungefär lika dyrt hos konkurrenten.

En spaning är att även extrapriserna har blivit mycket sämre. Ibland närmast skrattretande. För ett par år sedan var det värt att bläddra i butikernas veckoblad, men numera känns det mest som bortkastad tid.

Visst, man har inte särskilt många val. Vi måste äta, dricka och torka oss i röven (ja, toapapper har blivit mycket dyrare). Slutsumman på displayen i kassan kan onekligen få en att dra efter andan. Det har blivit mycket dyrare att leva.