Varför namnpublicerar vi i vissa fall och i andra inte? Det kan verka förvirrande, men ämnet är komplext. Alla utgivare fattar sitt beslut om namnpublicering i varje enskilt fall – men det finns en rad principer som vi förhåller oss till när vi tar sådana beslut.
En av de vanligare namnpubliceringarna är vid allvarliga brott som till exempel mord, speciellt om allmänintresset är mycket stort.
Om den person som döms, eller på starka grunder misstänkts för ett brott, är en offentlig person, kan det också vara skäl för namnpublicering. Det kan handla om en politiker, en vd på ett större bolag eller någon som på ett annat sätt har en ansvarsposition i samhället.
Idag namnger vi Leif Andersson, centerpartistisk gruppledare i Arvidsjaur, nämndeman i förvaltningsrätten och officer på Norrlands dragonregemente K4. Trots att han i dagsläget inte är misstänkt för något brott.
Politikern blev nyligen publicerad av en webbplats med ändamålet att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Initiativtagarna jobbar för att avslöja folk som de påstår har försökt begå sexualbrott mot barn. De utger sig själva för att vara barn i chattar och sociala medier och bestämmer där möte med personer som har för avsikt att träffa barnet. Mötena filmas och läggs upp på sidan.
Dumpen har fått stark kritik för sina metoder och utpekas som orsak till flera självmord. Publiceringarna drabbar också de anhöriga. Vår publicering drabbar givetvis också både personen i fråga och de närstående, men det finns några skäl till varför vi anser att allmänintresset står över publicitetskadan och ändå väljer den vägen.
Som Centerpartiets gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige är Andersson, som nu lämnat alla uppdrag, en tongivande person. Som politiker verkar han i en förtroendebransch och förtroende för våra politiker är en av hörnstenarna i det demokratiska politiska systemet. Han har i sin roll varit med och fattat beslut som påverkar vardagen för alla medborgare i Arvidsjaur. Vi har skrivit om honom i olika politiska sammanhang i ett stort antal artiklar genom åren.
Det är möjligt att hans roll som gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige räckt för en namnpublicering. Men två saker som ytterligare väger in i sammanhanget är hans roll inom försvarsmakten samt uppdraget som nämndeman i förvaltningsrätten. Även det två instanser i samhället som bygger på att allmänheten har förtroende, dels för att de som verkar i att försvaret av Sverige sköts på bästa sätt dels att de lagar vi satt upp i vårt demokratiska samhälle utdöms på ett tillbörligt sätt.
Man brukar säga att alla är lika inför lagen, men alla är inte lika inför publicistiken. En offentlig person med ett flertal förtroendeuppdrag får tåla en hårdare granskning än en privatperson. Vi har valt att namnpublicera Leif Andersson trots att han inte är misstänkt för något brott. Men hans position i samhället medför ett moraliskt ansvar som hans handlingar går rakt emot.