Äntligen november! Som jag har gruvat och längtat att få den överstökad. November missköter sig aldrig. Den månaden vet vad som förväntas och förväntningarna uppfylls med råge. Se bara. Regnet vräker ner. SMHI går ut med klass 1 varning. Den som har källarhus kan se fram emot inomhuspool. Stormen viner. I byarna uppstår styrkor som får dig att trycka ner spikskorna i backen för att inte lyfta.
Hunden och jag är ensamma ute i den upprörda verkligheten. Hunden är helt obrydd. Revirpinkar och analyserar som det här var en helt vanlig underbar sommardag.
Han var kastrerad. Kemiskt kastrerad. Ett sätt att kolla huruvida ett sådant ingrepp kunde vara av nytta. Innan man klippte till, så att säga. Det var det inte. Han skällde lika mycket ändå. Åt både tikar och hanar. Tog inga risker. Med vattenterapi fick jag slut på skällandet. Enkelt och smärtfritt. Ett par skvättar vatten från en liten petflaska och han gav mig en blick som sa “vad fan nu då?” Sen var det slut på skällandet. Lindriga återfall förekommer, men det är nada mot vad som varit.
Tjejhormonerna har nu lämnat kroppen och han har upptäckt att han är kille och inte vilken kille som helst. Varande av manligt kön överskattar han sin förmåga och tror sig om att kunna betäcka alla tikar i stan. Han fullkomligt ropar efter dem. Vänta på mig! Bättre kan ni inte få tag på. Snygg, smart, snäll. Och djurvän. Jagar inte katter, skäller upprört när matte rullar ihop dagstidningen för att slå ihjäl flugor. På mitt cv står också “gillar att titta på tv, helst djurprogram”.
Begåvad, sådan matte sådan hund, med viss begränsning har han inte riktigt förstått att det är inspelat. Tror att tv-apparaten är ett fönster. Det är den ju på sätt och vis. Ett fönster mot världen.
Sedan en tid tillbaka misstänker han därför att vi har en babianflock på gården, någonstans bakom östra husgaveln. Samt ett gäng vildhundar.
November skulle inte ha funnits. November är latin och betyder “nionde”. November skulle ha alltså ha varit september och inte alls den här skitmånaden. Om inte någon viktigpetter joxat med årskalendern.
Som av en händelse håller USA presidentval i november och medborgarna rustar för stamkrig. Hamstrar vapen och ammunition för att freda sig mot våldet. I världens största demokrati. Stackare.
Tittar ut genom fönstret. Allt är stilla, solen skiner och det är fem grader varmt. Inte ens november kan man lita på. Suck.