Sjunker ner i soffan för att titta på dagens avsnitt av Sveriges populäraste TV-serie, coronakonferens med statsepidemiolog Anders Tegnell i huvudrollen. Ibland förekommer en stand-in, en annan Anders, en vänlig och eftertänksam karl. Igår ingen Anders alls och då blev det konstigt. Kände mig övergiven. Och ändå, i ärlighetens namn, händer just ingenting. Oavsett vilken Anders som står där. Inte mycket nytt sägs och det som sägs är osäkert och ska tas med en nypa salt. Det kan se annorlunda ut imorgon och det som då visar sig är också osäkert och kan ändras till nästföljande dag.
Så varför köra på? Borde man inte vara sparsammare med pressträffarna? Vänta tills något avgörande nytt finns att säga? Åtminstone dra ner till varannan dag? Undrar Spaltens analytiker och svarar själv på frågan. Nej, här ska inte sparas. Pressträffarna där Sveriges myndighetsutövare står på rad är inte i första hand till för att förmedla nyheter. De är till för att ingjuta mod och hålla stridsmoralen uppe hos soldaterna. Det vill säga vi, folk av frejdad stam, som ska bekriga denna osynliga, lömska, oberäkneliga, farliga fiende.
Stridsropen ekar över land och hav. Håll avstånd! Undvik folksamlingar! Håll dig hemma! Håll mun! Ranta inte omkring på stan! Isolera dig! Lås dörren! Släpp ingen djävul över bron!
70-plussarna är lydiga och lojala. Klarar sig bra om de kan klara sig själva. Undviker att belasta vården. Som tack kommer de att besitta jorden. Vandra omkring med sina rullatorer på stadens gator som är rätt öde eftersom jobb som inte kräver fysisk närvaro utförs hemma vid datorn där det är nära till kylskåpet. Folk kommer att ändra sina vanor, säger hjärnskrynklare. Möjligen får de rullatorbestyckade stadsvandrarna sällskap av älgar, rävar, björnar och annat fyrfota som passar på att återta förlorat territorium. Köttberget blir kvar, decimerat men tillräckligt för att reta Pär Nuder.
Än har vi inte sett slutet. Möjligen början på slutet. För att vårt tålamod ska bestå och för att vi inte ska bli sydländska och börja skrika och göra uppror, krävs morötter. Har Folkhälsomyndigheten förstått. Vissa 70-plussare kan, efter genomgången besiktning antar jag, få en sommarstund med barn och barnbarn. Eller bara få besöka en Handelsträdgård utan att känna sig som en förbrytare. “Vi jobbar på det”, avslöjade generaldirektören i söndagens Agenda. Visserligen bara kanske och inte alls säkert, men ändå; Gud välsigne dig Johan Carlson.