Året är kanske 1995. Min morfar Göran Nilsson stökar omkring i snickarbodan i Auktsjaur. Kanske är det sommar utanför det lilla fönstret som kikar ut mot gården och kanske har han precis druckit en kaffekopp på bron med mormor. I bakgrunden sprakar P4 Norrbotten från en gammal radio. Arbetarhänderna filar och sandpapprar på en renhornsbit. Kanske håller han på i en timma eller så tar det längre tid. Kanske bryr han sig inte ens om tiden. Limmar och fixerar. Låter det torka ett tag. Sedan går han in till köket i stugan och lägger ner dagens projekt i en av lådorna.
.
Vi spolar fram några år. Sommaren 2018. Samma plats, men över tjugo år senare. Den varmaste sommaren någonsin. Europa brinner. Sverige brinner. Några mil från Auktsjaur brinner det – mitt framför ögonen på oss. Jag står i köket i stugan och ska snart gå ut till odlingsbänkarna och klippa ner lite gräslök till dagens sallad. Jag öppnar en av lådorna och tar fram det föremål som min morfar lade ner där, kanske en sommardag år 1995. En sax. Jag har använt den flera gånger förut, men den här gången drabbar den mig på riktigt. Jag håller i den. Tar in allt vad den är och allt vad den står för.
.
Vi spolar fram lite till. Dagens datum. Det är lördagsmorgon i Piteå-Tidningens läsarkrets den 24 november 2018. Det är dagen efter Black friday och i går shoppade svenskarna för ungefär sex miljarder kronor. SEX MILJARDER KRONOR. Behövde vi verkligen allt?
.
Köpa, köpa, köpa. Slänga, slänga, slänga. Det kanske är kallt utanför våra Norrbottens-fönster, men nu är det Kalifornien som brinner.
.
Det är omöjligt att värja sig från det faktum att vi står inför en klimatkris. På sätt och vis är den redan här. Att ignorera och förneka det är att inte ta sitt ansvar som människa och är dessutom direkt skadligt för kommande generationer.
Det krävs såklart också politiska insatser och reformer för att uppnå verklig förändring, men att all makt utgår från folket gäller på fler sätt än ett. Du som privatperson och människa kan och måste också göra skillnad. Några saker: skippa flyget, ät mindre kött och – med gårdagens masshysteri i åtanke – konsumera mindre.
.
I stället för köpa, slänga, köpa, slänga – LÅNA! KÖP BEGAGNAT! LAGA! Det gäller stora saker som bilar, kläder och maskiner. Eller så kan det vara en så enkelt och litet som en sax. Du måste inte slänga den bara för att ena plasthandtaget gått sönder.
Visst är det enkelt och bekvämt att gå till affärn och köpa en ny för tio kronor – men du kan också gå ut i snickarbodan, slå på P4 Norrbotten på en sprakig radio, dra fram renhornslådan, fila, sandpappra, limma, fixera och låta det torka ett tag. Voilà – en trasig sax som fått nytt liv.
.
Och kanske, om tjugo år eller så, så hittar dina barnbarn den där saxen i en kökslåda. Håller i den och blir tårögd över den insats och arbete som vilar i det där handtaget. Och kanske är det där och då ditt barnbarn bestämmer sig: jag ska också göra vad jag kan för att rädda den här världen. Det kanske är så enkelt att det börjar med en sax.