Elitskolan Campus Manilla i Stockholm huserar allt från kungabarn till barn i näringslivets toppskikt. Nu avslöjar DN att systematiskt fusk bedrivits av upp till tjugo procent av skolans elever. (Arkivbild)
Campus Manilla i Stockholm är en ansedd skola där svenska kungabarn som Estelle och Oscar trängs med andra elitbarn ur samhällets toppskikt. I veckan kunde DN avslöja hur omfattande och systematiskt fusk bedrivits av skolans elever. Tjugo procent av skolans elever är misstänkta och ska nu utredas.
Fusk i skolan är oärligt och fult, men det är inte irrationellt. Tvärtom är det smart. De ungdomar som går i skolan är inte dumma. Därför har de också fattat att det som betyder något i den svenska skolan är betygen. Inte kunskap. Väldigt få av dessa elever kommer någonsin att behöva använda sig av algebraiska uttryck eller spanska grammatiska regler i sina jobb. Betygen som står präntade på pappret är däremot direkt avgörande för elevernas framtid, yrkesval och inkomst för resten av livet. När det kommer till kritan är betyg det enda som räknas i den svenska skolan.
Således är det inte konstigt att svenska elever kan känna sig begivna på fusk när det kniper. Mycket står på spel och för den enskilde är risken begränsad. Eleverna är smarta. De förstår det system de fostrats in i, dess regler och konsekvenser. Mindre smarta är däremot de påstått vuxna i rummet som med undermåliga åtgärder skapar fler problem än de löser, allt för att upprätthålla ett redan från början uselt system. Bland dessa puckon finner vi en hel radda svenska politiker som gått man ur huse för att göra en dålig situation värre, stick i stäv med forskning och vädjanden från skolans verksamma personal.
Det svenska skolsystemet är uppbyggt på snabb och oberoende bedömning. Eleverna lär sig något i låt säga matte, och sedan testas deras kunskaper med ett prov, ofta i relativt nära anslutning till lärotillfället. Alla ämnen är nätt kategoriserade i avgränsade bitar och proven standardiserade för att minska betygssättningens mänsklig bias. Kombinationen av krav på snabb inlärning och tydliga avgränsningar i ämnets olika delar gör att härmning blir den enklaste och mest rationella taktiken för eleverna att ta till för att klara de uppställda kraven. Istället för att försöka förstå hur saker och ting hänger ihop, och därmed riskera att ha fel, är det enklare att härma det läraren gör på tavlan. Det skapar goda förutsättningar för att klara det nära förestående provet, men forskning visar också på att det är en dålig metod för långsiktigt lärande. Kunskaperna glöms bort lika snabbt som de genereras. Men det spelar egentligen ingen roll eftersom man då gått vidare till andra nätt kategoriserade kapitel utan inbördes sammanhang. Kunskap är flyktigt men betygen består.
I en skola där betygen är allt kan fusk vara smart. Detta skriver Simon Olofsson som kritiserar den svenska skolans fokus på betyg. (Arkivbild)
Skolans betygssystem är skapat för att på enklaste möjliga sätt kunna mäta elevernas prestationer. Det handlar egentligen inte om vilka systematiska kunskaper eleverna besitter, huvudsaken är att de enkelt kan kvantifieras. Vad gör då de vuxna politikerna när systemet visar sig undermåligt för att faktiskt uppfylla skolans kunskapskrav? Jo, de inför fler betyg. Hårdare krav. De inför betyg längre ner i åldrarna. Skapar större press på eleverna att skapa snabba men flyktiga resultat. Från 2021 får betyg ges redan i årskurs 4. När man som 10-åring fattar att ens framtid hänger på det där A:et på pappret blir kunskap inte direkt en prioritering. Istället blir betygen ett självändamål. Det är också en enkelbiljett till stress, press, psykisk ohälsa och en livslång avsky mot allt som påminner om lärande.
Under sådana omständigheter kan fusk vara smart när man har mycket att vinna och lite att förlora. Det finns vinster att göra till acceptabel risk. Definitionen av idioti är däremot att upprepade gånger vidta samma åtgärder och förvänta sig ett annorlunda resultat. Exempelvis det som svenska politiker gjort med den svenska skolan.