Nu får det vara nog. Så här kan vi inte ha det. För sjunde året i följd rapporterar FN:s World Happiness Report att Finland är världens lyckligaste land. Hur kommer det sig? Detta omtalat tungsinta folk med en 1340 kilometer lång gräns mot Ryssland och en hotfull Putin att bevaka. Finländarna borde minsann inte gå omkring och vara lyckliga. Dom borde käka piller och vara rädda, precis som svenskarna, fyra på lyckolistan.
Guldmedalj i lycka år efter år. Något är galet i systemet. Forskare i Lund tror sig ha hittat felet. Finlands folk svarar helt enkelt på fel formulerade frågor. Om man skruvar litet på frågorna och tar bort den visuella stegen med tio pinnar där tio är bäst och noll, inte oväntat, är sämst, kan man få Finland att falla till 20:de plats. Tror forskarna.
Å andra sidan måtte det väl bli fritt fall för alla, inte bara för Aino och Väinö. Dessutom; om de i Finland svarar på fel frågor må det också gälla alla andra folk. Exempelvis i Afghanistan som ligger sist. Borde kanske byta plats med någon.
Enligt vetenskapen föds den finska lyckan i bastun, spirar vidare i tryggheten som följer med tron på statens förmåga och vilja att värna medborgarna. Där finns också de låga förväntningarna, förnöjsamheten och inställningen att ett gott vardagligt liv är bra nog.
Ett gammalt finskt uttryck säger: Den som har lycka bör gömma den. Vad nu det ska betyda. Inte bravera inför mindre lyckligt lottade grannar och skapa avund. Kanske.
Finländarna har hur som helst tänkt om. Numera heter det att den som har lycka ska dela med sig. Så nu kan man ansöka om att få gå kurs i lycka hos Helsinki Happiness Hacks.
Behöver man då verkligen kosta på sig en kurs? Nej då, bara upplevelsen att få återgå till vardagslivet efter att ha legat däckad i influensa, gör dig lycklig, säger Micael Dahlen, professor i just lycka, När febern stiger och huvudet värker, finn då tröst i att lyckan är på väg.
Finland har säkert ärligt förtjänat sin återkommande guldmedalj i lycka och är dessutom att gratulera till sin nyvalde president Alexander Stubb. Honom skulle jag också vilja ha. När våra egna krigshetsar och skrämmer små barn, serverar Stubb "Lugna puckar."
Kan inte Sverige få ha honom då och då? Eller hela tiden. Rubb & Stubb. Om ni ursäktar. En för alla och alla för en, som vi säger i Nato. Finland kan få låna Kristersson. Då kanske Finland nästa år bytt plats med Sverige på lyckolistan.