Med stigande ålder går tiden mycket fortare. Det beror på att allting annat går så mycket saktare. Det fenomenet beror i sin tur på att nerver och hjärnceller växer i storlek och komplexitet, förklarar en professor vid Duke-universitetet i USA.
Riktigt hur allt hänger ihop vet jag inte, men jag har en kvalificerad gissning. Ledningarna i hjärnan blir med stigande ålder längre och snårigare. En effekt av att du ständigt tvingas lära dig mer och mer och måste bygga ut arkivet för att få plats med all ny information som droppar in. Tack och lov fastnar inte allt.
Den här utvecklingen av hjärnans infrastruktur gör att signalen du skickar ut på resa med uppdrag att exempelvis klippa tånaglarna, får färdas längre och längre, plus att den sinkas av andra ofullbordade uppdrag den snubblar över, innan den når målet.
För att inte drabbas av mördande mjölksyra redan halvvägs färdas signalen extra långsamt. Det den i yngre dar fixade på ett tjillevipp är numera att jämföra med en Amerikaresa på Karl-Oskars tid.
Väl framme vid tånaglarna kan signalen olyckligtvis ha glömt sitt ärende. Står där undrande; vad gör jag här? Inte konstigt alls med tanke på den långa transportsträckan.
Det är ändå tur att professorer seriöst tar sig an och förklarar varför tiden med tiden går allt fortare. Annars kan en enkel människa misstänka att det är inbillning eller att någon pillat på tiden för att snabbare bli av med oss när vi inte längre är lönsamma, bara står i vägen, är först på rean, roffar åt oss alla sista-minuten-resor, orsakar trafikstockning i köerna på Coop och Ica för att vi glömt koden till betalkortet, inte ser siffrorna eller, gud förbjude, börjar skramla ihop till summan med kronor och ören, kontanter vi inte längre känner igen.
För att få mer ut av tiden som går allt snabbare har jag delegerat viss sökverksamhet till hunden som, i avsaknad av långa ledningar och komplexitet å hjärnans vägnar, går direkt på målet och glatt viftande levererar mina skor. Allt till det facila priset av en bit falukorv.
Dessutom funderar jag på att ställa mig i kö för att få Elon Musks hjärninplantat inopererat av en robot. Inte en bit av själva Muskens hjärna men väl från hans klinik. Första människan är redan välsignad. Sedan styr du hela bibban med tankekraft. Behöver bara tänka ”skor” så kommer dom gående. Överdrift? Kanske. Men inplantatet heter väl inte för inte “Telepathy”.