Vasaloppet hotade bli en isig historia. Åkarna rekommenderades ta av skidorna och gå nerför backarna. Ja du, tänkte jag, en behöver inte ta omvägen över Vasaloppet för att slå ihjäl sig. Går alldeles utmärkt på hemmaplan. Det enda du behöver är en stålspark och en isig osandad landsväg.
Jag hade båda delarna. Plus en entusiastisk hund. Med schwung kickade jag igång Orsasparken (litet Vasaloppskänning där), tog sikte på en riktig kalasbacke och sa som så till hunden att väl däruppe vänder vi och får världens resa utför. Och det fick vi.
Ekipaget flög fram, hunden travade flott som en gång Scandal Play, jag kände mig som tjugo, tjoade “gud så roligt!”. Just då tog det roliga slut. Sparken hoppade till på en icke oväsentlig isknöppel, styrförmågan försvann och jag kastades hårdhänt i den isiga vägbanan. Liggande och stönande utförde jag en mental röntgen från tårna till huvudet. På slagsidan, om man så säger, ett kvaddat knä, lungan tömd på luft, hjärta och lever hade troligen bytt plats.Tur att ingen såg mig, väste jag till Scandal Play som dansade runt min arma kropp och skällde upphetsat.
Gud ser till de sina. Jag var hel och kravlade mig så sakteliga till sparken. Tog mig upp och hem. En eloge till mitt skelett. Knallhårt. Ända från barnsben härdat av promenader i allehanda årstider och väder. Hel men inte omärkt. Höger ben har fantastiska färger. Fyrtio nyanser blått. Som ett mäktigt lågtryck, målat av Lars Lerin. Smärtan flyttar sig runt i kroppen. Det är som ville den säga, gör aldrig om det där! Tack, jag lovar.
Att åka spark har aldrig varit förbjudet för kvinnor, däremot att åka Vasaloppet. Kvinnorna åkte ändå. Utklädda till män med lösskägg. Kuppen avslöjades och 1981 gav Moranissarna upp och Fädrens spår öppnades för kvinnor.
Vinnaren av första damloppet fick en symaskin (tidig form av penningtvätt?). Manlige segraren fick ingen symaskin. Han fick prispengar. Nästa år förunnades samma kvinnliga segrare ännu en symaskin. Vinnaren av det “riktiga” Vasaloppet fick femtiotusen. Tredje gången fick kvinnliga vasaloppssegraren pengar till en ny fin symaskin, tjugofemtusen. Manlige segraren fick sjuttiofemtusen riksdaler.
Årets segrare Lina Korsgren och Petter Eliassen fick båda runt 110 000 kronor i prispengar. Så gulligt! Det måste ju vara lättare att vinna över kvinnor än över män. Särskilt norrmän. Det grejar faktiskt bara en norrman.
Till sist, jag behöver inte in på service, men sparken.