Rubrikerna har tillkommit med anledning av att Piteå än en gång hamnat långt ned på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner. Piteå placerar sig på 209:e plats av landets 290 kommuner. Men har verkligen en ”minoritet” och ”fåtalet företagare” fört Piteå till den usla rankingen?
.
Med anledning av: ”Företagare ifrågasätter rankingen” och "Fåtal företagare sänker Piteå"
.
Ja med följande logik, eller snarare brist på logik, resonerar sig artikelförfattaren fram till sin hisnande slutsats: Det finns cirka 1 200 företag med minst en anställd i Piteå. 106 av dessa har svarat på den enkät som ligger till grund för Piteås föga smickrande placering. 32 procent har förklarat sig nöjda med företagsklimatet. Ett sjuttiotal (borde vara 72?) är missnöjda. Och nu kommer då den komiska matematiska kullerbyttan som genom ett magiskt trolleri förvandlar dessa 72 företagare till en minoritet: 72 dividerat med 1 200 = 6%, vilket ju obestridligen är avsevärt mindre än hälften.
.
Med artikelförfattarens (brist på) logik kan man också hävda att bara 0,2 promille av de röstberättigade enligt senaste Sifo-mätningen håller något av de nuvarande riksdagspartierna som bästa parti.
Av landets cirka 7 miljoner röstberättigade har 1 350 röstberättigade tillfrågats. 95 procent av de tillfrågade höll något av de nuvarande riksdagspartierna som bästa parti. 95 procent av 1 350 =1 282 röstberättigade. 1 282 dividerat med 7 miljoner = 0.00018. Avrundat alltså cirka 0,2 promille.
Är det förvånande att medias attityd till företagande hamnar på sista plats bland Piteås företagare?
Kirdra
SVAR DIREKT
Jag håller med ”Kirdra” att det här med ”procenten” blev galet. Ja, vi kan kalla det för en ”komisk matematisk kullerbytta”. Dessutom helt onödig utifrån vad som är poängen med artiklarna.
.
Den som läser de tre artiklarna noterar säkert att utgångspunkten är att andra företagare, exempelvis Niklas Berg, på Facebook sågade de han kallade ”några trötta och bittra företagare lyckats sänka Piteå”. Han efterlyser dialog för att om möjligt lösa de problem som finns. Hur ska missnöjet kanaliseras. Poängen är alltså att ta reda på vad som kan göras.
.
Dessutom ifrågasätts värdet av enkäten. Ett exempel som lyfts fram är de negativa företagarnas syn på ”skolans attityd till företagande”. Men varken Niklas Berg eller någon annan har något ansvar för mina matematiska färdigheter.
Torbjörn Carlsson