Vilket ansvar har länsjaktvårdarna?
Sture Nilsson bedömer att länsjaktvårdarna har ägnat all kraft åt att biträda jägarna och har därmed missat det viktigaste - att hjälpa delägarna, alltså markägarna.
Foto: Kallestad, Gorm
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag kan hålla med om, att ett väl fungerande vvo inte är det sämsta alternativet. Men om det sköts illa så är kombinationen med tvångsanslutning förödande.
Kuivakangas vvo är ett sådant exempel. Enligt hörsägen kommer Länsstyrelsen att pröva en gammal begäran från ett antal markägare om upplösning av detta vvo. Striderna där kan ha pågått i 30 år.
Då ställer jag frågan: Vilket ansvar har ni länsjaktvårdare för alla dessa misskötta vvo? Hade ni kunnat undvika händelseförloppet i Kuivakangas?
Jag gör själv följande bedömning. Ni länsjaktvårdare har ägnat all kraft åt att biträda jägarna och har därmed missat det viktigaste - att hjälpa delägarna, alltså markägarna. Det är de som skjuter till jaktmarken till vvo. Om ni hade hjälpt markägarna i alla bråkiga vvo, då hade många av dessa kunna räddas.