Var rädd om varandra
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Detta gjorde att jag då blev för påverkad och kunde säga en massa dumma saker till henne. Till exempel att hon inte var värd något, att hon inte såg bra ut och mycket annat.
Var vi på fest och hon bad mig att inte dricka så mycket, lovade jag förstås det men kunde inte hålla det. Så det blev samma visa igen.
JAG VAR aldrig färdig för att åka hem heller efter en fest utan skulle naturligtvis vara sist. Och då fick jag ju tillfälle att få lite till att dricka. Kunde nästan glömma bort att min fru följt med på till exempel firmafester och andra tillställningar, jag brydde mig inte om hon hade roligt eller ej. Hon fick klara sig själv.
Min fru har bönat och bett, hon har hotat med skilsmässa, hon har varit förbannad, hon har gråtit, och jag har lovat, men som vanligt inte hållit mitt löfte.
Jag har jobbat mycket inom olika föreningar och även ägnat mycket tid åt min stora hobby, fiske. Och min fru har aldrig klagat på mig för det. Hon har varit enastående måste jag säga. Det är hon som uppfostrat våra tre barn som nu är vuxna och utflugna.
TILL SIST en söndagmorgon närsatt vi och åt frukost började stora tårar trilla ner för min frus kinder och hon begärde skilsmässa och nu var det för sent att ändra på det.
Jag vaknade upp och förstod att nu är det kört, jag försökte med allt jag kunde komma på för att hon skulle stanna kvar men förgäves. Jag vaknade upp för sent.
Om jag kunde vrida tillbaka klockan så skulle jag göra vad som helst för att få henne tillbaka, för jag kommer aldrig att kunna älska någon som henne. Men jag får skylla mig själv.
Min son frågade en dag varför jag inte var rädd om mitt äktenskap?
Och jag svarade därför att jag är en dumskalle. Det är bara så.
SÅ NI MÄN tänk efter före så slipper ni sitta ensam och olycklig.
Jag önskar min före detta fru all lycka nu, för det är hon värd. Men det är inte jag som får ge henne lyckan och det är helt och hållet mitt eget fel.
Nu lever jag helt nyktert, inte en droppe, men vad hjälper det när det är för sent för att rädda ett äktenskap som är det bästa man har. Vi hade varit gifta i många år och de sista 10-12 åren önskar jag att jag kunde sudda ut för det var då som jag inte brydde mig om vad hon sa.
Var rädd om varandra.