Mina uppgifter har ständigt ifrågasatts av näringens talesmän. Skogen på Svartberget är ett exempel.
Det tog över ett år innan Svea-skog medgav att stora delar av den planerade avverkningen är nyckelbiotop. Ett annat exempel är vägbrytningen genom naturskogen/urskogen vid Dippavägen.
Där dröjde det två år innan Sveaskog vidgick att skogen var en urskogsartad naturskog med nyckel-biotopskvalitet.
Allt för att undgå eget ansvar. Skogsbolaget SCA går ännu ett steg längre.
SCA:s företrädare nöjer sig inte med att bara ifrågasätta eller förneka mina uppgifter, utan går även till verbala utfall med tillmälen som "rättshaverist" och "lögnare".
Allt för att rättfärdiga sitt skogsbruk i ett IBA-område som redan är svårt sargat och där SCA nu vill hugga en av de få återstående gammelskogsresterna intill en tjäder-lekplats. Hur många tjäderlekplatser har SCA fram till nu själv upptäckt och sparat i Finnträsk, trots att bolaget har skyldighet att inventera sina skogar innan avverkning?
Hur många har bolaget inte redan huggit! Ibland tycker man att det vore rimligt med en ursäkt. Men ärligt talat, något sådant har jag aldrig förväntat mig av SCA.