Otrevligt bemötande på AF
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Däremot har jag träffat på många ungdomar och även äldre som har blivit konstigt bemötta. Ja, till och med otrevligt bemötta. Personer jag pratat med känner att systemet som tillämpas är för fyrkantigt och att de ej passar in.
Aktivt arbetssökande som själva ordnat tillfälliga arbeten har blivit avstängda från AF. En del får även tacka nej till erbjudna vikariat på grund av att dem har en tid på AF. Varför är det så? Normalt sett borde ju arbete gå i första hand, det är väl syftet antar jag.
Personer som arbetar extra (vikariat) inom serviceyrken har ofta blivit avstängda från AF. Detta trots att deras arbetstid är mycket varierande i både tid och omfattning. Att få ett avbräck i sin inkomstkälla är inte roligt. Att dessutom känna att man blir bestraffad för att man själv är aktiv och skaffar sig arbete känns nog inte så kul. Undrar också om det här med arbetsresor. Det talas ständigt om att man ska vara flexibel, ta jobb som erbjuds, pendla, flytta och så vidare. Om då ett arbete/anställningsintervju dyker upp och den arbetssökande spontant säger; Ja tack! Då passar man inte in i AF:s regler.
De måste vara godkända och beslutade i förväg. Hur illa rimmar inte det? Varför går det inte att få resebidrag i efterhand om nu alla kriterier stämmer?
Vi ska vara glada åt alla dessa arbetsvilliga personer som gör allt för att klara sin försörjning. Varför ska systemet vara som en bromskloss?
Om en arbetssökande skickar in sin förälder för att se om AF är öppet och fråga om reseersättning är det väl inte relevant till tystnadsplikten? Det gick ju att förklara i tidningen.
I annat fall får ni väl börja svara i telefonen så de arbetslösa som får arbete kan nå er. För ni har väl inte telefontid?
Om den arbetslöse ska vara tillgänglig så tycker jag att även AF borde vara det.