Insändare
Pytteliten del av Norrbotniabanan kan nu börja byggas. Inga överklagningar har inkommit, vilket innebär att hela sträckan från Umeå till Umeås Sopstation Dåva, fått laga kraft den 9 maj 2019.
Redan 1988 fanns det färdiga och föreslagna dragningar genom Skellefteå och Luleå kommuner. Nära identiska med de sträckningar som nu föreslås. Sedan har socialdemokratiska (med stöd av mp och v) liksom borgerliga regeringar hållit ärendet borta från dagordningen så mycket det gått. Trafikverkets byråkrater har också lågprioriterat det hela med ovanligt god skärpa.
I mer än 30 år borde riksdagspolitikerna från Norrbotten och Västerbotten bara ha fokuserat på denna viktiga fråga. Då hade vi sannolikt haft banan i drift för många år sedan.
Varken nuvarande eller tidigare företrädare håller måttet. Inte heller Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, med sina åtta styrelsemedlemmar. Kommunalråd i styrelsen i all ära. Men de är upptagna av andra uppgifter.
Hela arbetsgruppen/styrelsen måste bestå av folk som vill kämpa, som kan kämpa och som kämpar konstant med alla medel i en påtryckarverksamhet. Likaså bör man agera för att folk på Trafikverket byts ut. Även Länsstyrelsen i Västerbotten tycks bestå av fel folk. Den har bett regeringen om extra pengar för att anställa två nya handläggare. Annars blir det inget bygge av.
Något är fel i det här folkets tänkande.
När stambanan byggdes på 1800-talet och järnvägen drogs fram i obebyggd skog i Norrlands inland så fanns inga vägar för transport av nödvändigt material. Man var tvungen att transportera allt material som behövdes på redan utlagda räls och förlängde på så sätt hela tiden järnvägen.
Nu finns det något som vi kallar vägar. En stor väg heter E4. Man bygger inte som på 1800-talet längre. Man bygger naturligtvis en ny järnväg från alla håll där så är möjligt.
Man startar från Luleå söderut. Från Rosvik norrut och söderut. Från Norrfjärden och Piteå likadant. Och så vidare längs hela sträckan till Umeå. På så sätt färdigställs hela sträckan på ett fåtal år.
Staten får nu betalt för att låna pengar så det finns ingen brist på kapital. En järnvägsinvestering är något som skall hålla i minst hundra så det är bara att sätta igång från alla håll.
Att de kan tänka långsiktigt och bygga ett dubbelspår på en gång är däremot för mycket begärt.
Norrbotniabanan ingår i Bottniska korridoren. Åtskilligt med pengar investeras och har investerats i denna lobbyverksamhet.
Kommunstyrelsen i Piteå har beslutat att medfinansiera projekt Bottniska korridoren med 60 000 för 2019, 60 000 för 2020, 60 000 för 2021 och 60 000 för 2022, totalt 240 000 kronor.
Övriga finansiärer är Region Norrbotten 1 400 000 kronor (350 000 kr/år), Region Västerbotten 1 400 000 kronor (350 000 kr/år), Region Västernorrland 1 400 000 kronor (350 000 kr/år), Region Gävleborg 1 400 000 kronor (350 000 kr/år), Region Örebro 1 400 000 kr (350 000 kr/år), Region Härjedalen 600 000 kronor (150 000 kr/år). Total finansiering 7 600 000 kronor.