Heder åt vårdpersonalen
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Har själv en nära anhörig boende på ett av kommunens äldreboenden och kan därför iaktta och se hur personalen jobbar, sliter och stressar för att hinna med det oräkneliga antalet arbetsuppgifter som bara utökas allteftersom.
När situationen ser ut på följande sätt blir det svårt för personalen att tillgodose de boendes behov och att göra deras tillvaro meningsfull.
Underbemanning är ett faktum och inte någonting som man behöver ifrågasätta.
Det är mycket bra gjort av personalen på Norrgården att de berättar om sin frustration och sitt missnöje. Sådana här saker bör få komma ut i offentlighetens ljus och inte undanhållas från allmänheten, för det är så här verkligheten ser ut. Det hjälper trots allt föga vårdpersonalen, när socialnämndens ordförande kommer med överslätande kommentarer som platsgaranti och att det finns cirka 100 platser mer i Piteå än i jämförbara kommuner.
Det är ju inte det problemet handlar om. Jag är inte beredd att hålla med om påståendet att det finns en så kallad platsgaranti. Känner till ett flertal fall där anhöriga fått strida för att få en plats på ett äldreboende åt sin gamla mamma eller pappa.
Resultatet av detta har därmed medfört att de anhöriga fått ta en allt större del av vårdtyngden.
Det som behövs är konkreta åtgärder i form av ökad personalbemanning som i sin tur kan leda till en rimlig arbetsbelastning. Att se till personalens bästa innebär i förlängningen att man kan förebygga sjukskrivningar, förslitningsskador och även stressrelaterade åkommor.
Det här borde vara självklara saker, men det verkar vara svårt för politikerna att inse fakta. Till personalen på Norrgården vill jag säga följande. Jag hoppas att ni orkar fortsätta kämpa, att ni blir respekterade för era åsikter och därmed också tagna på allvar.
Till dess kan vi bara hoppas att våra politker lär sig att prioritera rätt och riktigt på det viktigaste vi har, nämligen vård och omsorg.