Har hundägare ensamrätt?
Insändarskribenten undrar om hundägarna har ensamrätt till promenadvägar?
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vid solig promenad mot älven i början av februari tog jag vägen genom Allén på Klubbgärdet. Snödrivorna på var sida om gångvägen var perforerade av hundurin. Där kunde jag konstatera vilken vårfärg som dominerar. Det räckte inte med snödrivorna. Även på promenadvägen hade hundarna fått lätta sig.
Längre ner efter vägen kom jag förbi de villor, som finns där. Jag trodde inte mina ögon! Vid infarter och brevlådor låg hundbajs. Jag kände hur jag gradvis blev illamående. Men tänkte, här kan jag inte spy, för då åker jag in för förargelseväckande beteende.
En stilla undran: Har hundägarna ensamrätt till dessa promenadvägar? Detta gäller även stigen vid älven, där jag flera gånger mött lösspringande hundar, bland annat en schäfer, som kom springandes mot mig.
Jag tycker inte illa om hundar, men jag har en och annan tanke om dess ägare. Inför hög hundskatt och sätt ut hundlatriner, så vi slipper se bajspåsar ligga slängda här och där på våren.
Det finns ett litet skogsparti vid Klubbgärdsskolan som dagligen besöks av hundägare. Låt skolbarnen få ha denna skogsdunge för att åka skidor i, utan att bli nersmetade av exkrementer. Det är ingenting annat än sanitär olägenhet, som måste kunna åtgärdas. I jämförelse med testföraren i Arvidsjaur, ter sig hans försyndelse löjligt liten.