INSÄNDARE: En pensionärs undran

I dag som pensionär lever vi ganska länge. Betalat skatt på skatt under vårt verksamma liv för att på ålderns höst ha ett drägligt och bra liv. Det tror jag nog de flesta har. Men så kommer den dagen då vi inte klarar oss själva utan måste in på ett servicehus eller äldreboende, där vi är i behov av vård och omsorg. Det låter så bra, men hur är det?
Då sparas det in på resurserna och plötsligt blir allting så dyrt. Personalen kostar för mycket och äldreomsorgen blir en belastning. Maten blir ett bollande mellan kommuner och boende som är allt annat än mat när den väl kommer fram. Ändå betalar vi vår hyra, maten, omsorgen och alla hygienartiklar som tvål, toalettpapper, tvättlappar, tvättmedel, egna sängkläder, handdukar med mera, ja allt som dit hör.
Cirka 1 400 ska vi ha kvar för egen räkning och vad är kvar när vi betalat läkarvård och medicin. Det kanske vore glädjande med något nytt i klädväg men det räcker inte alltid till det. Vi ska även på vår lilla pension betala skatt, det här låter inte bra men så är verkligheten i dag.

Insändare: En pensionärs undran