Det var tvunget för att påkalla en reaktion
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men jag konstaterar att det var tvunget med en insändare för att påkalla en reaktion. Visst, du har helt rätt Gusten, kan jag inte skilja på en kommun och ett universitet/högskola så är det bara att beklaga. Som tur är skiljer jag på detta, men konstaterar samtidigt att Luleå tekniska universitet och Piteå kommun har ett gediget samarbete och en självklar gemensam strävan att Acusticum skall utvecklas sett utifrån ett framtida perspektiv.
FÖR MIG som politiker i Piteå kommun framstår en tydlig bild av det uppdrag som Sam Nilsson utfört till nytta för Luleå tekniska universitet men även Piteå kommun har självfallet då kan jag tänka mig dragit nytta av detta, vilket på ett eller annat sätt skall betalas.
Här kommer min poäng, när det framkom med all tydlighet att Sam Nilsson inte fick det arvode han gjorde anspråk på, framkom det att inget avtal reglerade arvodet mellan Nilsson och universitetet.
I det perspektivet ställdes i mina tankar följande fundering. Eftersom Nilsson med säkerhet antingen direkt eller indirekt har eller haft en koppling även till Piteå kommun i fråga om Acusticum finns då där också inbakade arvoden som ej är reglerad genom ett skriftligt avtal?
MITT SYFTE med insändaren var definitivt inte att misstänkliggöra utan att klargöra. Nu skall du inte ge upp så lätt Gusten, när du upplever att det inte blir lättare att motivera ett fortsatt engagemang på grund av en insändare skriven av en som du själv uttrycker det "erfaren politiker".
Däremot kan jag själv konstatera följande efter 20 år i politiken; jag kommer aldrig någonsin att kunna hantera vad som sägs och uppdateras när tjänstemän och politiker i majoritetsställning har sina beredningar. Vilka frågor är man beredd att lämna över till politiker i opposition? Vilka frågor väljer man att behålla för sig själva? Frågorna är allvarligt ställda och därmed allvarligt menade.