Åh, dessa Coronatider. Människor dör. Människor lider. Ingen anade att detta skulle komma. Vi levde i sus och dus
och inget kunde oss bekomma. Gjorde vad vi ville, när andan föll på. Nu är det knappt att vi vågar ut och gå.
Nu lever vi i karantän över hela jorden. En del av oss hamstrar. Andra har inget att ställa fram på borden och viruset drabbar alla, utan undantag.
Så få vi nu då kämpa och vara glada för varje dag.Räkna våra kära som lever med oss än. För ingen av oss kan säga vem viruset ska ta hem. Och inte heller är det säkert att man kan vara där för att säga adjö, till någon mycket kär.