Kul att så många intresserar sig för Lillpiteälvens möjligheter att utvecklas som sportfiskevatten! De frågor som ställs av Älvgruppen inom Lillpite till Piteå kommuns naturvårdare är komplexa men vi ska försöka besvara dem så gott det går.
* Vår bedömning är att Lillpiteälven har stor potential att utvecklas till ett bra sportfiskevatten om fri fiskvandring återskapas. I de nedre delarna främst efter havsöring men även lax. En ökad reproduktion av öring i de nedre delarna av älven kommer på sikt att medföra en ökning av denna art i hela älven. Detta tar tid men man kan snabba upp återhämtningen av öringsstammen genom åter- och nyskapande av lekbottnar, uppväxtområden för yngel och ståndplatser för vuxen fisk. Kågeälven är ett exempel på en älv där detta utförts med positivt resultat.
* Flodpärlmusslan är beroende av att det finns öring i vattendraget för att kunna föryngra sig och spridas längs vattendraget. Vattendrag med fria vandringsvägar och tillgång till lekområden ökar flodpärlmusslans chanser att överleva långsiktigt.
Med anledning av: Det öppna brevet ”Vad säger våra naturvårdare om rivningen?”
* Även flodkräftan gynnas av fria vandringsvägar då det ger kräftorna möjlighet att återspridas till delar av älven där de av någon anledning försvunnit. Borttagandet av vandringshinder innebär inte någon ökad risk för spridning av kräftpest. Spridningen av kräftpest orsakas nästan uteslutande av människor som fiskar efter signalkräfta, som kan vara bärare av sjukdomen, och sedan efter flodkräfta med samma utrustning.
* Lillpite kraft AB har i sitt tillstånd för dammar och elproduktion krav på att upprätthålla fria vandringsvägar för alla fiskarter i Lillpiteälvens system. Hur detta löses och vilka konsekvenser det får på älvens utseende och vattennivåer är upp till Lillpite kraft AB. Vid en utrivning finns möjligheter att modellera vattennivåerna genom att utforma forspartier på olika sätt. Utläggning av stenmaterial och block i älven gör att vattennivån kan höjas i förhållande till den vattennivå som blir efter att dammarna tagits bort. Frågan om utrivning beslutas av Mark- och miljödomstolen efter ansökan från Lillpite kraft AB. Sakägare och berörda har rätt att under processen ha synpunkter och lämna önskemål till Mark- och miljödomstolen.
* Reglering av en älv ger ofta en negativ påverkan på de fiskarter som är beroende av att fritt kunna vandra till sina lekområden. Om fisken inte kan reproducera sig dör arten ut lokalt (från den älvens ekosystem) men kan återkomma om förutsättningarna för fiskvandring återuppstår. Sik, harr, öring och lax påverkas mest av regleringar. Sjölevande fiskar som inte är beroende av fri fiskvandring för sin reproduktion kan gynnas i vatten som regleras då konkurrens från till exempel öring minskar. Initialt vid en dämning kan fisket förbättras då näring tillförs systemet från de landområden som läggs under vatten. Detta är i de flesta fall en övergående effekt.
* Den rensning av rinnande vattendrag som utfördes för att underlätta flottningen gjorde att lekbottnar och ståndplatser försvann. Det blev också svårare för vandringsfisk att ta sig till reproduktionsområdena och fisken minskade i antal. De restaureringsåtgärder som utförts i många älvar har redan börjat ge positiva resultat genom ökat antal yngel och uppväxande fiskar. Piteå kommun har utfört åtgärder i Alterälven och Åbyälven och kommer under året att påbörja ett projekt med bland annat förbättrade lekbottnar för öring och harr i Lillpiteälven. Förhoppningen är att åtgärderna kan utföras tillsammans med intresserade i Lillpite med omnejd.
Dan Evander och Peder Ljungqvist
Kommunekologer i Piteå kommun