INSÄNDAREN
Jag hade inte tillfälle att lyssna till senior professor Yngve Gustafsson, när han den 15 mars talade på Kaleido över ämnet ”Diskrimineras gamla i vård och omsorg?”. Innehållet i min insändare baseras på reportaget i PT.
”Det bästa sättet att få en gammal att dö i förtid är att personen hamnar på ett äldreboende”, detta enligt professorn om han inte blivit felciterad.
Jag undrar dels vad som menas med att ”dö i förtid”, dels om uttalandet baseras på medicinska studier. Hur kan man veta hur länge en person skulle ha levat om det gått att klara vården hemma med hemtjänst och ofta med mycket stora insatser från närståendes sida?
MED ANLEDNING AV: Artikeln ”Han kritiserar äldrevården"
Så svårt som det är att få ett boende i kommunal äldrevård blir det efter vad jag kunnat förstå bara de sjukaste och mest vårdkrävande äldre som tas emot. De som förut vårdades på långvårdskliniker var som jag minns det ofta friskare än de som nu tas omhand i äldrevården.
Hur finner man en adekvat kontrollgrupp för en medicinsk studie i syfte att utröna huruvida och i vilken omfattning dessa äldres liv förkortas om de placeras i ett äldreboende jämfört med om de får bo kvar hemma? Det skulle jag ha velat fråga professorn om, ifall jag varit med på Kaleido.
"Däremot är risken stor att ett sådant påstående vållar meningslös oro hos äldre och deras anhöriga"
Jag funderar också över vem föredragshållaren egentligen riktar sig till när han säger att man förkortar människors liv i äldrevården. Det är ju ett slags anklagelse för ”Vållande till annans död”.
Kommunpolitiker är härdade människor som knappast lär ta åt sig anklagelsen. De kan alltid utan att ljuga hänvisa till resursbrist.
Däremot är risken stor att ett sådant påstående vållar meningslös oro hos äldre och deras anhöriga.
Det gör mig ont om närstående som har gjort allt de kunnat – och ofta mer än de borde ha behövt göra – nu känner sig ledsna och förebrår sig att de inte genom att kämpa ännu längre och hårdare förhindrade sina anhörigas – enligt professorn – för tidiga bortgång.
Eftersom det är en svår konst att medicinera multisjuka äldre är det bra om läkarna får återkommande fortbildning inom detta område, men framför allt tror jag att bättre kontinuitet och mera läkartid i äldrevården skulle minska fel- och övermedicineringar. Min erfarenhet är att de flesta som arbetar inom vård och omsorg vill göra sitt bästa i den mån de ges möjlighet till det.
Detta gäller även personalen i våra äldreboenden. Jag hoppas att de låter sig tröstas och uppmuntras av alla ”Tack för god och kärleksfull omvårdnad” som riktas till dem när någon vårdtagare slutat sina dagar.
Harriet Bergqvist
.
"Dålig kvalitet i äldreomsorgen orsakar onödigt lidande"
SVAR DIREKT
Jag blir lika upprörd som du när jag läser referatet i Piteå-Tidningen. Referaten består till stor del av lösryckta citat utan sammanhängande förklaring och flera direkta felaktigheter.
Jag fick ingen möjlighet att faktagranska artikeln vilket jag normalt brukar kräva och att förklara ”citaten” kräver mera utrymme än denna insändarsida. Hade du varit på föreläsningen hade du förmodligen delat min oro för att dålig kvalitet i äldreomsorgen både orsakar onödigt lidande för många gamla människor och dessutom ökade kostnader för samhället.
Tyvärr är det så att många gamla människor i Sverige svälter ihjäl i onödan. Socialstyrelsen anger att det är 39 500 medan vår forskning tyder på att det snarare är cirka 75 000. De som svälter mest är de som bor på äldreboenden eller har hemtjänst.
Detta har många orsaker – dels saknar personalen ofta tillräckliga kunskaper om gamla sjuka människor näringsbehov och mindre än var femte kommun har tillgång till dietistkompetens. Bemanningen och arbetstiderna ger inte heller personalen den tid som behövs för att hjälpa gamla människor med maten.
"Tyvärr bidrar bristen på rehabilitering och den ökande användningen av läkemedel också till att förkorta livet"
När vi studerade läkemedelsförskrivningen på äldreboenden och matchar den med personer med samma sjuklighet som bor hemma ser vi att man på äldreboendet får cirka 50 procent mer psykofarmaka, sömntabletter och mer smärtstillande läkemedel (användningen av morfinplåster har ökat med 744 procent på 10 år enligt läkemedelsverket). Många läkemedel försämrar aptiten och/eller försämrar personens förutsättningar att tillgodogöra sig näringsämnen i maten.
Du har delvis rätt att människor dör ganska snart efter att de har flyttat in på ett äldreboende för att de idag hinner bli mycket sjukare innan du får en plats.
Tyvärr bidrar bristen på rehabilitering och den ökande användningen av läkemedel också till att förkorta livet. Jag har fått ett stort antal telefonsamtal från förtvivlade anhöriga där deras närstående fått prova ett fentanylplåster (ett sorts morfinplåster där svagaste styrkan som regel leder till döden för en demenssjuk människa inom en vecka) mot misstänkta smärtor och inom en vecka har personen avlidit efter att helt ha förlorat törst och hunger.
Under föreläsningen berättade jag också om att gamla människor som kissar mycket på natten sannolikt har andningsuppehåll under sömnen, ett så kallat sömnapnésyndrom. Andningsuppehållen leder till syrebrist i hjärnan som signalerar till hjärtat att pumpa mer blod till hjärnan men samtidigt signalerar till njurarna att utsöndra mera urin. Forskning har visat att 50 procent av människor med demenssjukdom och cirka 60 procent av människor med stroke har minst 15 sådana andningsuppehåll per timme sömn vilket måste behandlas om man inte skall få bestående hjärnskador. Aktuell forskning har visat att sömnapnésyndrom är en mycket stark riskfaktor för att utveckla demens, depression och att insjukna i stroke. Sömnapnésyndrom är ett försummat folkhälsoproblem i Sverige!
Om man har ett sömnapnésyndrom är det kontraindicerat att använda någon form av morfin eller sömnmedel. Den ökande användningen av dessa läkemedelsgrupper när man flyttar in på ett äldreboende ökar risken att man dör under sömnen eller dabbas av hjärtinfarkt eller stroke under natten eller tidigt på morgonen.
Yngve Gustafson
Seniorprofessor vid Umeå Universitet