Kyrkovalet 2017 sammanfaller med Reformationsåret 2017. Kyrkan vill påminna om vad som bär kyrkan genom tiderna, dessutom att reformation ska vara en ständigt pågående process. Kyrkan är inte statisk, för att vara en levande kyrka måste den leva i förändring.
.
Mycket har hänt sedan Luthers kritik mot den etablerade kyrkan. Lika illa som han tycke om kyrkans avlatshandel (det vill säga att människan genom en avgift till kyrkan kunde köpa sig fri från sina synder) tyckte han om kyrkans politisering och ständiga maktkamper.
Enligt Luther och den lutherska kyrkans tradition består tillvaron av två regementen, eller dimensioner, en andlig och en världslig. Dessa två skulle enligt Luther hållas isär. De hade var sitt styrelseskick. Staten skulle med sin straffande makt upprätthålla samhällelig lag och ordning medan kyrkan skulle förmedla budskapet om Guds förlåtelse.
.
Under tidigt 1900-tal blev staten demokratiskt styrd via allmänna val. En liknande demokratisering skedde kort därefter inom kyrkan, vilket innebar att det skulle finnas ett kyrkofullmäktige i alla församlingar. Folkstyret skulle på båda håll upprätthållas av politiska partier. Därmed fanns förutsättning för att riksdagen kunde skilja kyrkan från staten. Vid årsskiftet 1999/2000 ersattes den statliga kyrkolagen av en kyrkoordning där Svenska kyrkan bestämdes vara ett evangeliskt-lutherskt trossamfund. För många innebär denna definition att partipolitikens plats i dagens kyrka blir svår att motivera teologiskt.
.
Inte blir det enklare genom att dopet 1996 blev vägen till medlemskap i kyrkan. Fram till dess blev alla födda automatiskt medlemmar, så vitt någon förälder var medlem. Att detta krav på aktivt bejakande tagit sig uttryck i minskande medlemsantal, beroende bland annat på generationsväxlingar kombinerat med stora utträden, är en utmaning för en kyrka som genom sitt historiska arv vill vara en allt omfattande öppen folkkyrka.
En ytterligare utmaning är att medlemskapet har kunnat förstås som ett utryck för solidaritet med det svenska samhället och dess traditionellt kristna värderingar. Detta förhållande försvagas nu allt mer genom en fortgående sekularisering och ökande kulturell mångfald, som innebär att allt fler av Sveriges befolkning inte med någon självklarhet identifierar sig med Svenska kyrkan.
.
Begreppet folkkyrka har sina rötter i en tid då nationalismen blomstrade och kyrkotillhörighet var obligatorisk. Om man med ”öppen demokratisk folkkyrka” menar en kyrka styrd av politiska partier måste vi nog säga att en sådan kyrka är svår att motivera även i ett samhällsperspektiv. I ett modernt demokratiskt samhälle och dito folkkyrka måste varje församlingsmedlem som ser att kyrkans uppgift har ett värde i sig själv ha möjlighet att ta plats som förtroendevald utan att ta omvägen genom ett politiskt parti. Svenska kyrkan som trossamfund har sin öppenhet grundad i evangeliet, helt fri och oberoende av politisk partitillhörighet.