Vilka ekonomiska konsekvenser får skolbesparingarna?

Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att en skola utan tillräckliga resurser leder till en lägre utbildningskvalitet, fler avhopp på gymnasial nivå och fler elever som inte klarar sina studier, skriver signaturen "Uppgiven och trött gymnasielärare".

 De summor som idag sparas in blir helt plötsligt småpotatis i jämförelse med de samhällskostnader som besparingarna leder till i ett längre perspektiv, skriver ""Uppgiven och trött gymnasielärare".

De summor som idag sparas in blir helt plötsligt småpotatis i jämförelse med de samhällskostnader som besparingarna leder till i ett längre perspektiv, skriver ""Uppgiven och trött gymnasielärare".

Foto: Berit Roald/NTB/TT

Insändare2023-01-26 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter att ha läst den kloka insändaren där signaturen MAD på beskriver hur vansinniga alla besparingar på Piteås skolor är, så kan jag inte låta bli att spinna vidare på ämnet. Jag arbetar själv som lärare och har under de senaste åren fått åka med i den besparingskarusell som pågått inom kommunen, där skolan (tillsammans med socialtjänst/vårdinrättningar) förväntats täcka upp för diverse ökade kostnader inom olika kommunala verksamheter. 
Mitt i allt detta sliter kommunens lärare hårt, och vi är många som upplever att vår arbetsbörda långsamt vuxit till alltmer orimliga nivåer, med många arbetstimmar varje vecka, stress och en känsla av otillräcklighet som följd. Trots detta springer då de allra flesta av oss ännu snabbare, för det är ju våra elever och deras framtid som det handlar om.

Det är inte svårt att inse att detta i ett längre perspektiv inte är hållbart. Den där omtalade väggen rycker allt närmare, och detta är dessutom inget nytt. Tecknen har funnits där länge, där ett tydligt sådant är att allt färre vill utbilda sig till lärare. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med löner som halkat efter tros vara huvudorsakerna, och lärarbristen ute i landets kommuner är idag ett faktum. 
Jag tänker ändå här förskjuta diskussionen från stress och hög arbetsbelastning, trots att även denna fråga är oerhört viktig. Istället tänker jag lyfta blicken lite och diskutera skolbesparingar i ett vidare perspektiv med tanke på KF:s senaste besparingsförslag. 

KF vill spara pengar, men vilka ekonomiska konsekvenser leder besparingar på utbildning till i ett längre samhällsekonomiskt perspektiv? Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att en skola utan tillräckliga resurser leder till en lägre utbildningskvalitet, fler avhopp på gymnasial nivå och fler elever som inte klarar sina studier med godkända betyg. Det är inte heller svårt att förstå att detta i sin tur riskerar att leda till både fysisk och psykisk ohälsa samt ett lidande som i värsta fall leder till utanförskap, kriminalitet, och så vidare och därmed högre kostnader för bland annat socialtjänst och andra vårdinrättningar. De summor som idag sparas in blir då helt plötsligt småpotatis i jämförelse med de samhällskostnader som besparingarna leder till i ett längre perspektiv. Detta är enkel matematik och logik. Så en vädjan till våra KF, sluta spara på skolan! En god utbildning är grunden till varje välmående samhälle och måste få kosta. Det vinner alla på i längden.