Vi är så småa
När det kommer friska vindar
Och moln så gråa
När orkaner dånar fram
Och vulkaner talar
Då känner vi hur självförtroendet dalar
När älvar, vattendrag
Rinner över
Det är då vi upptäcker
Att vi skydd behöver
Vi bygger närmare
Och närmare strand
Utan att tänka på
Översvämningar
Och rörlig sand
Vi bygger vägar, städer
Med för dåligt skydd
Vid hårt regn hinner vatten
Inte undan
Men vi är inte brydd
Vi tror vi kan tämja
Och styra det mesta
Men av vad man ser i världen
Har vi misslyckats
Med det mesta
Men ett positivt tänk
Ska vi ändå ha
För kanske kan allt förändras
En vacker da’
Och regnet strilar sakta ner
Men vi har det bra
Önskar inget mer
Än att alla ska få leva tryggt
I en värld vi alla tillsammans
Har byggt
Men det är nog en utopi
Kan ändå inte låta bli