Vem visar oss medmänsklighet efter pandemin?

Vikarier i Älvsbyns kommun är upprörda och tycker att deras insatser på jobbet under pandemin har passerat i princip obemärkt förbli hos arbetsgivaren. Kommunchefen Anna Lindberg besvarar insändaren.

Vem visar vikarier inom Älvsbyns kommuns omsorg medmänsklighet? Det undrar dom som skrivit under med signaturen "Vikarier som snart fått nog" (Arkivbild)

Vem visar vikarier inom Älvsbyns kommuns omsorg medmänsklighet? Det undrar dom som skrivit under med signaturen "Vikarier som snart fått nog" (Arkivbild)

Foto: Lillian Andersson

Insändare2022-03-22 10:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kvinnan i sängen framför mig har svårt att andas och hostar kraftigt. Hennes feber är skyhög och hon får hjälp att sätta sig upp för att lättare få luft. Samtidigt som okontrollerade hostattacker träffar mig. Jag stryker henne på handen och sätter en extra kudde under hennes rygg. Varför utsätter man sig för risken att bli smittad? Det kallas medmänsklighet.

Under värsta utbrottet av covid-19 i Älvsbyns kommun insjuknade en efter en, både personal på hemtjänst och äldreboenden och de boende. Våra telefoner gick varma och man skrek efter personal. Vi vikarier ställde upp. Vi slet som djur under den värsta perioden. Klädde på oss den skyddsutrustning som fanns att tillgå och hjälpte dem som behövde vår hjälp. Sedan tog vi av oss all plast och munskydd, spritade visir och oss själva. 

Vi sprang i korridorer för att hinna till nästa och samtidigt besvara trygghetslarm. Vissa dagar ringde det fyrtiosju gånger. Dubbla pass jobbade vi och det kunde hålla på i över två veckor i streck. 

Med andan i halsen, pulsen som slog hårt och den ständiga rädslan för att själv bli smittad. Några av oss med en dålig höft, andra gravida och vissa av oss med en make i riskgrupp. Vem skulle drabbas härnäst? Till slut lugnade det ned sig och i brevlådan vid jul kom det ett kuvert från kommunen. 

En dataskriven lapp som tackade oss för att vi ställt upp. Inte ens en julklapp fick vi, för det är ju allt för kostsamt. 

Älvsbyns kommun delade sedan ut ett presentkort på femhundrakronor till dem som arbetat med covid-19 under pandemin. Till alla utom oss vikarier. För sådana är reglerna. Vem visar oss medmänsklighet?

Vikarier som snart fått nog

SVAR DIREKT:

Arbetsförhållandena under pandemin har varit ansträngande för alla arbetsgrupper i kommunen och särskilt för de inom omsorgen. Utan medarbetarna, både tillsvidareanställda och vikarier, som ställde upp och jobba extra hade verksamheten inte fungerat så bra som den gjorde. Smittalen hade kanske varit högre.

När stora insatser gjorts som under pandemin har det från arbetsgivarens sida varit viktigt att visa uppskattning. Det kan göras på flera sätt. Uppskattning ska vara en naturlig del i det nära ledarskapet, där chefen möter medarbetarna dagligen, där vi löser och hanterar svåra och utmanande situationer tillsammans utifrån våra roller och uppdrag.

Ett annat sätt är att ge en ekonomisk gåva. Under 2020 och 2021 valde arbetsgivaren att tacka medarbetarna med ett presentkort och att på så sätt även stötta det lokala näringslivet. Sommargåvan på 500 kronor gavs till alla tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier. Även föräldralediga, sjukskrivna och tjänstlediga omfattades. Sommargåvan ersatte julklappen som tidigare varit på 300 kronor. Ett brev hem i brevlådan med ett tack kan tyckas ynkligt men orden var ärliga och uppriktiga. Tack än en gång.

 Anna Lindberg, kommunchef Älvsbyns kommun