Under de senaste veckorna har vi kunnat följa hur Kenneth Backgård och Sjukvårdspartiet på punkt efter punkt får backa ifrån tidigare ställningstaganden där de haft en väldigt hög svansföring.
Först ut var OBS-platserna som Kenneth lovat ska finnas i varje kommun. Nu visar det sig att flera OBS-platser stängt senaste halvåret och inga nya har öppnat. Arvidsjaur är helt utan och hälften av platserna har försvunnit i Jokkmokk. Så var det med att stärka vården i glesbygden.
Sen var det ambulansen i Luleå som i första hand kör patienter till Kalix och Piteå. Nu ska den tillfälliga lösningen försvinna vilken innebär högre tryck på de övriga ambulanserna och givetvis riskerar att försämra tillgängligheten. Sjukvårdspartiet tar sitt vallöfte om att vården inte ska vara på vägarna på stort allvar.
Efter det kom vårdplatserna på Sunderby sjukhus. I februari 2018 ville vi som då styrde region Norrbotten fatta beslut på fullmäktige att minska antalet vårdplatser på sjukhuset. Det handlade om teknikaliteter och i själva verket var det platser som inte lägre finns på grund av ombyggnationer och öppnandet av patienthotellet men trots det sa Sjukvårdspartiet nej när frågan skulle avgöras. Nu är det fritt fram att dra ned antalet platser, så var det med det vurmandet för vårdplatser.
Nu senast var det delningen av division närsjukvård med 4 000 anställda där Kennet Backgård inte ens tycker att frågan är av sådan vikt att den ska beslutas i fullmäktige utan skickar fram sin direktör. Så var det med den demokratin.
När Kenneth får kritik för sina beslut gnäller han och tycker att oppositionen är elaka med honom och går till personangrepp. Efter 24 år som oppositionsråd kan en kanske tycka att Kenneth borde ha förstått att kritik mot beslut, eller i vissa fall brist på beslut inte är samma sak som att gå till personangrepp men det klart att det är besvärligare när en måste ta ansvar för en helhet.
Kennet Backgård har fullkomligt abdikerat och lämnat över styret av region Norrbotten till förvaltningen. I korridorerna viskas det att regionstyrelsens ordförande är som fantomen, alla har hört talas om honom men ingen har sett honom.