Ett av Piteå kommuns strategiska områden i verksamhetsplanen är Barn & Unga – vår framtid, där Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande.
Det råder dock delade meningar mellan Piteås politiker och skolans personal kring vad som krävs för att uppnå detta mål. En viktig del för att nå detta mål är de ekonomiska förutsättningarna. Många politiker hävdar att man minsann satsar på skolan, ger en alldeles tillräcklig budget och har en välmående utbildningsförvaltning.
Hur kan det då komma sig att den peng en elev i Piteås grundskola får kosta ligger bland de absolut lägsta i landet?! Av Sveriges 290 kommuner är det bara 16 som har lägre kostnad per elev i grundskolan än Piteå. Är det något att vara stolt över? Ekonomiskt effektivt, javisst! Hållbart i längden, absolut inte!
Barn- och utbildningsnämnden har i dagarna fått en rapport som avslöjar allvarliga konsekvenser av den låga skolpengen i Piteå. Från 2016 och framåt har den så kallade nettokostnadsavvikelsen för en grundskoleelev i Piteå minskat drastiskt och ligger sen 2018 klart under rikssnittet.
Självklart syns konsekvenserna av detta nu tydligt. Framförallt har flickors resultat gjort en alarmerande störtdykning senaste åren. Det är endast tack vare hög andel behöriga lärare, deras engagemang och beundransvärda omsorg om sina elever, som gjort att raset inte blivit ännu större. Att Piteås skolor under åren levererat goda resultat och hög måluppfyllelse låter bra men betyder i praktiken att lärarna arbetar utöver sina förutsättningar; trollar med knäna och har mindre möjlighet att utföra kärnuppdraget. Detta leder inte till ett hållbart arbetsliv.
Från Sveriges Lärare ser vi bland annat en ökad sjukfrånvaro som ett tecken på för hög arbetsbelastning med för dåliga förutsättningar. Andra tecken är att allt fler av våra medlemmar går ner i arbetstid för att orka med, eller att man helt lämnar yrket.
Från Sveriges Lärare efterlyser vi därför en tydlig och långsiktig strategi hur man tänker vända denna trend och lösa kompetensförsörjningen för framtiden.
Piteås politiker menar att man nu gör stora offensiva satsningar på skolan i Piteå och visst, 138 miljoner till ombyggnation av skollokaler låter bra och är absolut välkommet. Men denna satsning är en investering i tegelstenar och betong, inte skolverksamhet. Det är i det dagliga arbetet med eleverna vi nu måste få en återställning av de goda förutsättningarna vi haft. Utbildningsförvaltningens budget har utarmats av inflation, kostnadsökningar och lagkrav vi inte kan påverka. Om inte Piteås politiker ger kompensation för detta kommer den nedåtgående spiralen för elevresultaten, personalens sjukskrivningar och kompetensförsörjningsproblematiken att fortsätta neråt under lång tid framöver. Vi är djupt oroliga för framtiden här i Piteå.
Sofia Liberg, ordförande Sveriges Lärare
Svar direkt:
Vi tar oron från Sveriges Lärare på allvar och tycker det är alarmerande att sjukfrånvaron bland personalen ökar och att vi ser sjunkande elevresultat, om än från en hög nivå. Vi förstår också att det är vår engagerade personal som levererat, ofta mer än vad som kan krävas, och gjort Piteå kommun till en av landets bästa skolkommuner ett flertal år.
Vi har de senaste åren brottats med stora problem med inomhusmiljön i flertalet av våra skol- och förskolelokaler, med ökade kostnader och inte minst arbetsbelastning som följd. Att förbättra våra skollokaler ser vi som en långsiktig satsning på en hållbar skola för både elever och personal.
I budgetprocessen inför 2024 valde kommunfullmäktige att bevilja samtliga äskanden från nämnderna som rörde inflationsrelaterade kostnadsökningar och därmed lägga en beräknad minusbudget på 116 miljoner. Vidare har då nämnden i uppdrag att förvalta rambudgeten, och i den får vi tillsammans med personalen försöka göra så kloka prioriteringar som möjligt. Vi är glada över att Piteå kommun hade den ekonomiska förmågan att lägga en beräknad minusbudget för att inte behöva spara på välfärden, samtidigt som vi förstår att all kommunal verksamhet är viktig och att skolan i ett optimalt läge hade fått ännu mer resurser att fördela.
Det är ingen hemlighet att det just nu råder bistra ekonomiska tider, och att prognosen ännu är att 2025 också kommer att bli ett svårt år. 2024 har vi i politiken på lokalt håll tagit vårt ansvar med just kompensation för inflationsrelaterade kostnadsökningar, men regeringen har inte gett oss samma förutsättningar utan istället gett oss mindre statliga medel att bedriva välfärd för. Utifrån dessa förutsättningar gör vi dock vårt allra yttersta för att Piteå fortsatt ska vara en bra arbetsgivare för vår personal och en bra skolkommun för alla våra barn och unga.