Insändare: Var Jesus också politiker?

I ett avsnitt av komediprogrammet Svenska Nyheter från den 3 mars utpekas Svenska kyrkan i satiriska ordlag som vänstervriden. Kyrkolagen som trädde i kraft år 2000 innebar inte att Svenska kyrkan inte längre har något samröre med svensk politik. Tvärtom visar lagen på att en formell separation mellan kyrka och stat innebär en ny typ av relation, men ändock en relation. Till exempel väljs partipolitiker in i kyrkofullmäktige och kyrkorådet enligt demokratins alla regler. Eftersom socialdemokraterna får flest röster i kyrkovalet är det därför inte konstigt om Svenska kyrkan präglas av socialdemokratisk politik. Det är kanske inte heller så konstigt då att man när man går på gudstjänst får höra Tidö-avtalet kritiseras under en predikan. Frågan är: hör partipolitiska åsikter hemma i kyrkan?

Det går att påstå att Jesus också var politiker, och på det sättet rättfärdiga kyrkopolitik. Att han satte sig emot etablissemanget och att han värnade om de svaga och de utstötta. Men det gör även högerpolitiken. Jesus var säkerligen en politiker på sin tid, men det går inte att påstå att han förde socialdemokratisk politik. Han levde för mer än tvåtusen år sedan. Frågan om demokrati nödvändigtvis måste handla om partipolitik har rests förr, och det är möjligt att säga att det finns alternativ. Att Svenska kyrkan kan vara en demokratisk organisation utan att styras av partipolitik. Svenska kyrkan är den största medlemsorganisationen i Sverige idag, och till exempel skulle man kunna ha en demokratisk folkkyrka där medlemmarna styr istället för folkvalda partipolitiker.

Att omvärdera demokratins roll i Svenska kyrkan skulle kunna både förbättra hur den förhåller sig till partipolitik, och samtidigt förbättra sitt rykte som vänstervriden institution. I tider då medlemsantal sjunker och församlingar minskar kan sådana åtgärder vara användbara. Då kanske den evangelisk-lutherska trons roll i det svenska samhället kan fortsätta vara av stor betydelse. Många är vi svenskar som gifter oss i kyrkan och döper våra barn. Detta är kristna handlingar, Sverige är inte ett så sekulariserat land som vi kanske kan framstå internationellt. Bara detta faktum gör det värt att fundera både en och två gånger över hur kyrkans struktur ser ut, och om något hänt under de 23 år som gått sedan kyrkolagen skrevs.