Var är ödmjukheten (S)?

"Robin Hood" har tidigare skrivit insändare om St Barth, men tvingas nu ta till orda igen. Orsaken är Håkan Johanssons pudel – och kommunalrådets svar.

Det senaste vänortsbesöket hit, till Gustavia på St Barth, har vållat debatt. (Arkivbild)

Det senaste vänortsbesöket hit, till Gustavia på St Barth, har vållat debatt. (Arkivbild)

Foto: Privat

Insändare2018-11-27 10:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med anledning av: artikeln ”Lundqvist vill utveckla utbytet” (23/11) och insändaren ”St Barth-kritiken är berättigad men...” (21/11)

Jag är en av dem som skrivit insändare tidigare gällande det omotiverade vänortssamarbetet med St. Barth och nu måste jag göra det igen efter att ha läst Anders Lundqvists kommentar och Håkan Johanssons (M) pudel angående orsaken till hans medverkan.

Även om Johansson (M) fick det att låta som att han närmast tvingats med som representant för oppositionen, så måste jag ändå ge honom cred.

Han är ödmjuk i sitt resonemang och visar förståelse för att vi kommunmedborgare vill att våra skattepengar används på rätt sätt. Han lovar oss att lämna in en motion för att ”utvärdera” våra vänortssamarbeten. Jag lägger dock in en brasklapp för ordet ”utvärdera”…

Sen väntade jag med spänning på nästa svar.

Vi är många som diskuterat ämnet på arbetsplatser och över kaffekoppar. Vad kommer vår suveräne S-majoritet svara? Kommer de ens svara? Vågar de? Vad skulle de säga? Vilka argument skulle kunna rättfärdiga samarbetet?

Och så kom det… och jag måste säga att jag blev mäkta förvånad.

Jag hade målat upp ett antal argument som de skulle kunna tänkas använda för att rättfärdiga samarbetet, men deras val av argument var i det närmaste helt obegripliga.

Lyssna här; 1) för att stödja demokratiska krafter (vad menas med det?) 2) en ökad turism till Piteå eftersom de hittade en Piteåbroschyr på St Barth och 3) för att kommunalrådet inte ska sitta på sin tjänstestol året runt utan måste ut och resa.

Det enda argumentet som höll är nummer 4) att fem elever från Strömbackaskolan och två lärare ska åka dit i mars för att sätta upp ett hus de byggt (partipamparna har inspekterat tomten på plats, så bra, det känns viktigt… not!).

Husbygget tycker jag självklart är fantastiskt bra och det stödjer motiveringen med att låta de unga kommuninvånarna knyta internationella kontakter. Men… återigen… hade det inte varit bättre om eleverna åkt till vår andra vänort, Kandalashka, och satt upp ett hus med tanke på ord såsom fattigdom, demokrati, främlingsfientlighet och förståelse för andra kulturer?

Insikten över att vi i Piteå styrs av en majoritet som inte kan komma med bättre argument än så här gör mig på riktigt mörkrädd. Eller nedvärderar ni våra intellekt?

Jag kan fortfarande inte se nyttan med detta slöseri av våra pengar. Och värst av allt är att Lundqvist/Sundqvist visar noll ödmjukhet inför kommunmedborgarnas vädjan.

Det känns som ett medvetet hån att han i slutet av artikeln säger att det var ”väl spenderade pengar” och att de ska göra tvärtom - utveckla alla samarbeten ”vi” har.

Lundqvist upplevs nonchalant och självgod i sina svar. …suck… Sorgligt att deras ”vi” inte inkluderar ”oss”.

Nästa passning i ärendet ger jag till Piteå-Tidningen. Gör ett granskande reportage av resans syfte, utformning och detaljerad kostnadsredovisning.

Om vi kommunmedborgare ska ha någon nytta av våra vänorter så är det väl lämpligt att vi får insyn av vad de gör där? Det är väl ändå offentliga handlingar?