En torka eller ihållande regn under vårt korta odlingsfönster i norra Sverige skulle i dagsläget vara förödande. Det kan lätt bli det som avgör att ännu fler lantbruk slås igen, för att aldrig mer komma tillbaka.
I media brukar skördeutfallet uteslutande speglas ur lantbrukarens perspektiv: ”Bönderna nöjda med skörden”. Det är kanske logiskt. Men borde inte rubriksättarna tänka lite längre? Det är inte främst bonden som ska vara nöjd eller orolig över tillgången till mat, utan hela samhället.
I Sverige har vi länge haft lyxen att ha obegränsad tillgång till mat, till en väldigt låg kostnad både jämfört med bakåt i tiden och med många andra länder. Våra styrande har under lång tid haft en naiv syn på hur mycket mat vi själva bör producera. Faktum är att de förlitat sig på importen för att kunna förse befolkningen med mat. I dag beräknas den mat vi producerar i Sverige räcka till hälften av svenskarna – förutsatt att lantbruket har tillgång till de insatsvaror som behövs. I Norrbotten ligger vår försörjningsförmåga på cirka 20 procent*.
Vår landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) upprepade som ett mantra vid krigsutbrottet och tiden efter att ”Sveriges livsmedelsförsörjning är god”. Nu har hon tillsatt en utredning för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Det är bra. Vår livsmedelsförsörjning är i själva verket skör.
För att stärka den behövs långsiktiga och konkurrenskraftiga regelverk för de företagare som i dag arbetar med väldigt små ekonomiska marginaler. De behöver också känna stödet från de styrande och konsumenterna för att orka vidare. Men att som konsument välja de lokala alternativen i matbutikerna, även när priserna går upp, handlar inte bara om att ge bonden möjlighet att fortsätta sin verksamhet. Det är att bidra till samhällets beredskap.
Samtidigt främjar man en livsmedelsproduktion som är hållbar. I vår landsände är det största hotet mot biologisk mångfald igenväxta åkrar och landskap.
Vi har en hel bondekår som står beredd att leverera, om de får rimliga ekonomiska och politiska förutsättningar. Nu hoppas vi – för allas skull – på en riktigt bra sommar och goda skördar.
*Från rapporten ”Betydelsen av mjölkproduktion i Norrland, sett ur ett miljö- och systemperspektiv” 2021, som bygger på siffror från 2019.