Följden blir att många vägar förbjuds för tung trafik under flera månader om året. Kan man då ens säga att det är året runt-vägar?
På senare år har anslagen för att tjälsäkra vägnätet minskat kraftigt med förödande konsekvenser för näringsliv och boende på landsbygden. Istället för att rusta upp och underhålla vägnätet stängs vägsträckor för tung trafik av långa perioder – samtidigt som hastigheterna har sänkts på flera vägavsnitt. Mot bakgrund av de stora investeringsprojekt som pågår i norra Sverige, ett förändrat klimat med ökad nederbörd och kortare vintrar, samt ett stort eftersatt underhållsbehov av vägnätet behöver anslagen för bärighet och tjälsäkring öka märkbart.
För skogsnäringen har nedsättningarna av vägarnas bärighet under vår och försommar, tillsammans med den strikta hanteringen av vägdispenser blivit ohållbar. Vissa vägar kan stängas av för tung trafik i upp till fyra månader om året, samtidigt som skogsnäringens dispensansökningar systematiskt avslås av de entreprenörer som upphandlats av Trafikverket med ansvar för drift- och underhåll av vägarna. Agerandet har fått allvarliga konsekvenser för skogsindustrin som är beroende av ett jämt virkesflöde till sina industrier.
Trafikverket inom region Nord har jobbat systematiskt för att öppna upp vägnätet för bärighetsklass 4, (som tillåter lastbilar på upp till 74 ton) och satsar stora resurser på att bygga bort flaskhalsar genom att stärka upp broar. Det välkomnar vi verkligen på Norra Skog. Men samtidigt har anslagen för bärighetsåtgärder och tjälsäkring av vägar minskat dramatiskt sedan 2018.
Trafikverket har nyligen presenterat inriktningsunderlag för infrastruktursatsningar för planperioden 2022-2033/37 och regeringen förväntas lägga fram en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar inom kort. Enbart det eftersatta underhållet av vägarna beräknas av Trafikverket i dag uppgå till 23 miljarder kronor. Trenden är att vägnätet i allt högre grad inte uppfyller Trafikverkets underhållsstandard. Med sjunkande standard försämras trafiksäkerheten, vilket leder till sänkta genomsnittshastigheter på det svenska vägnätet, vilket drabbar boende på landsbygden och medför negativa samhällsekonomiska effekter i form av bland annat längre restider.
Nu är det viktigt att riksdag och regering skjuter till och beslutar om rejält ökade anslag för att tjälsäkra och höja bärigheten på våra norrländska vägar. Näringslivet och boende på landsbygden måste kunna använda och nyttja vägarna året om.