Underskotten i kommunernas ekonomi accelererar. Under 2019 kommer cirka 1/3 av landets kommuner att uppvisa ett ekonomiskt negativt resultat. Drygt 90 kommuner av Sveriges totalt 290 kommer att ansöka om ekonomiskt stöd.
Kostnadsutjämningssystemet kommer att åberopas för ekonomiskt tyngda kommuner. Skolan och äldreomsorgen är sedan tidigare hårt ansatta av besparingar i välfärdssamhället Sverige. Kulturområdet, särskilt stöd till vissa utsatta grupper, logistiken med flera kommer dessutom att drabbas av härdsmältan.
Varför hör man aldrig talas om neddragningar inom den politiska sektorn ?
På ett nationellt plan rymmer den parlamentariska avdelningen (riksdagen) hela 349 ledamöter. Sverige ligger i topp i Europa när man jämför vår riksdags antal ledamöter jämfört med andra europeiska staters.
En bantning med 200 ledamöter till målet 149 stycken skulle inte på något sätt inkräkta på demokratins beslutsfattande. Däremot skulle den ekonomiska besparingen vara gigantisk med 149 istället för 349 ledamöter i riksdagen.
Kommunernas diverse nämnder skulle inte heller påverkas negativt med en rationalisering – besparing – genom en reducering av kommunala politiker. Vilken politiker har modet att föreslå den frågan till beredning ? Lite väl vågat förslag, vilket nog skulle rendera förslagsställaren ett uttåg ur det politiska systemet, kanske.
Den fria arbetsmarknaden borde vara ett utmärkt alternativ för en avgående politiker, som med sin goda erfarenhet av samhället skulle vara ett fynd för Sveriges arbetsmarknad.