Replik
Svar på insändaren "Är det verkligen på äldre och funktionshindrade vi ska spara?"
Samtliga förvaltningar inom Piteå kommun har uppmanats att spara inför 2025 års budget, utom barn- och utbildningsförvaltningen. Detta spar beror på ett tufft ekonomiskt läge, vars startskott var Rysslands invasion av Ukraina. Piteå kommun är inte ensamma i Sverige om att stå inför besparingsbehov i kommun-Sverige.
Att socialtjänsten inte fråntogs spar (i likhet med skolan) beror på att vi ser att det finns vägar att spara inom socialtjänsten – som inte betyder att spara på medborgaren eller brukare (exempelvis äldre eller funktionshindrade). Om man exempelvis lägger ner en verksamhet i en viss lokal är det ju lokalen man sparar på – personalen kommer fortsatt att behövas och de boende har ju beslut på att de ska ha denna typ av omsorg och har givetvis fortsatt rätt till det.
Vi går dessvärre allt mer mot större enheter. Detta beror inte på någon slags iver att centralisera – det beror till väldigt stor del på just vårt personalbehov. I och med att vi har en rekordlåg arbetslöshet, och vi har svårt att hitta personal att anställa på grund av befolkningsutvecklingen, gör större enheter verksamheten mindre skör. När ingen vikarie finns att ringa kan man lösa sjukdomsfall genom att personal går emellan avdelningar – vilket såklart inte är önskvärt men det är en bättre lösning än att någon på en mindre enhet ska gå helt ensam. Detta är den svåra, krassa realiteten som vi som kommun har att förhålla oss till. Större enheter gör därför situationen tryggare både för personal och brukare.
Ledarskap inom till exempel äldreomsorgen och andra viktiga kommunala verksamheter är avgörande för våra medarbetares välmående och arbetsmiljö. En närvarande chef har möjlighet att stötta sina medarbetare, se till att arbetsmiljön är bra och att medarbetarna får det stöd de behöver för att kunna göra ett bra jobb. Färre chefer skulle innebära att varje chef får ansvar för fler medarbetare, och då riskerar vi att tappa både kvalitet i arbetet och medarbetares välmående – något som i längden påverkar både arbetsmiljön och i slutänden vår leverans av kommunala tjänster så som omsorgen om våra äldre och personer med funktionsnedsättning. Här finns gott om forskning som stödjer detta.
Att jämföra kommunalråd med kommunchef blir väldigt fel då de är helt olika uppdrag. Kommunchefen är tillsatt av politiken och anställd att styra vår organisation med över 4 000 anställda.
Annie Persson klev 1979 på som Piteås första kvinnliga KSO och kommunalråd, ungefär ett år senare blev Anders Sundström vice KSO och tillika kommunalråd. Historia skrevs i dubbel bemärkelse då kommunen tidigare enbart hade haft män i kommunstyrelsen och att kommunen fick två kommunalråd för första gången. Vi ser fortsatt efter mer än 40 år att behovet av två kommunalråd kvarstår då arbetsbelastningen är för stor för en person. Det är viktigt att komma ihåg att kommunalråden är folkets representanter och att vi kan vara mycket mer tillgängliga när vi är två.
Piteå sticker inte ut med många kommunalråd, exempelvis Luleå har fyra kommunalråd, lilla Gällivare har två kommunalråd. Övertorneå hade en period två kommunalråd men har numera en men är dock betydligt mindre än Piteå.
Vi arbetar ständigt för att både hålla god ekonomisk hushållning och samtidigt säkerställa att Piteå kommuns välfärd fortsatt håller god kvalitet.
Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande i Piteå