Skellefteå Kraft anmäldes nyligen av Länsstyrelsen i Västerbotten för flera misstänkta miljöbrott. Det handlar om händelser vid Åmans övre kraftverk i Vindelälven, Agnäs i Öreälven, Krångfors kraftstation i Skellefteälven samt anläggningen vid Stora Bygdeträsket och Rickleån.
Händelserna handlar i de flesta fall om att för lite vatten släppts ut i älvarna, vilket fått stora miljökonsekvenser.
Vi lever och verkar i älvdalar där Skellefteå Kraft bedriver vattenverksamhet, mestadels genom småskalig vattenkraft.
Företaget kan hushålla med vattnet hur de vill, då det är svårt att bevisa vad som är faktiska ”underhållsarbeten” eller ”driftstörningar”. I samtliga fall handlar det om ineffektiva strömkraftverk som saknar reglerförmåga. För lite vatten skadar turbinerna och är det för mycket vatten, ja då tvingas man spilla bort det mesta.
Detta ger snabba och stora nivåskillnader som är onaturliga och skadar det ekologiska livet, såväl på land som i vattnet.
Vi är rörande överens om att de anmälda händelserna inte är några undantag. Under många år har vi bevittnat, dokumenterat och ideellt fått hantera situationer där djur och natur farit illa. Vattenkraftverken, som står för ett ytterst försumbart bidrag till elsystemet, gör våra älvar till en spillra av vad de har potential att vara.
Gemensamt för oss undertecknande är att vi representerar vattendrag med höga naturvärden och med hårt brandskattade bestånd av vildlax och havsöring. Ifall vandringsmöjligheter fanns för dessa hotade arter, skulle viktiga lokala intäkter och utveckling kunna genereras.
Detta fråntas vi av Skellefteå Kraft som i reklam säger sig arbeta för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Tro oss, vi vet de starkt skadliga effekterna av företagets påstått ”hållbara” små anläggningar. Dessa verksamheter har ingenting med hållbarhet att göra.
Ett tydligt exempel är det eftersatta och olönsamma kraftverket i Agnäs. Den så kallade ”fisktrappan” har stora brister och vandrande lax och havsöring blir fast nedanför kraftverket från sen vår till höst.
Ett annat exempel är Hednäs kraftverk i Åbyälven där fiskvägen inte fungerar, trots över 20 år av åtgärdsförsök.
Skellefteå kraft borde ur ett ekologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv riva kraftverket, men väljer istället att satsa resurser på en ny fiskväg. En fiskväg som inte kommer att fungera tillräckligt bra för att återställa lax- och öringbestånden till sin rätta potential.
Erfarenhet har visat att det är svårt att bygga fungerande fiskvägar. När man byggt en fiskväg återstår ofta en lång process av utvärderingar och justeringar innan man uppnår godtagbara resultat. Ifall man lyckas är oftast fiskvägen optimerad för lax och öring, medan simsvaga arter fortfarande är begränsade i sina vandringar.
Inte ens en mycket effektiv fiskväg återställer vattendragens fulla potential eftersom fördämningen fortfarande dämmer värdefulla strömhabitat.
Landsbygden går därmed miste om lokala ekologiska värden och ekonomiska tillgångar, till fördel för småpengar till ett välmående kraftbolag.
Vi vill se att ägarna, Skellefteå kommun, ger ett tydligare direktiv till Skellefteå Kraft när det gäller hållbarhetsarbete och lokal hänsyn. De hållbarhetsavvägningar bolaget gör bör följas upp och granskas systematiskt. Dessa små strömkraftverk har spelat ut sin roll och bör rivas ut. Nyttan uppväger helt enkelt inte skadorna.