Stor klimatnytta med biodrivmedel

Biodrivmedel ger stor klimatnytta och kommer att bidra till en kraftig reduktion av koldioxidutsläppen från trafiken fram till 2030 och därefter.

Biodrivmedel ger stor klimatnytta och kommer på sikt att bidra till en kraftig reduktion av koldioxidutsläppen, menar Kjell Andersson, näringspolitisk chef för Svenska bioenergiföreningen, Svebio. (Arkivbild)

Biodrivmedel ger stor klimatnytta och kommer på sikt att bidra till en kraftig reduktion av koldioxidutsläppen, menar Kjell Andersson, näringspolitisk chef för Svenska bioenergiföreningen, Svebio. (Arkivbild)

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Insändare2020-10-07 15:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

På insändaren "Inbillade utsläppsminskningar från biobränslen" i Piteå-Tidningen den femte oktober 2020.

Peter Fritzsons oro är obefogad. Han är särskilt kritisk mot att använda biodrivmedel som producerats av skogsråvara. 

Det är förvånande att han för fram sina argument i Piteå-Tidningen med tanke på att Piteå är ett ledande centrum för att utveckla nya biobränslen från skogsindustrin. Sunpine har ju redan satt Piteå på kartan, men Peter Fritzson tycker inte ens att man ska kunna göra biodrivmedel av restprodukter som tallolja och lignin.

Fritzsons huvudargument är att det tar 30 till 80 år innan ny skog har kompenserat för de utsläpp av koldioxid som sker genom förbränning av biomassa. Det här ”kolskuldsargumentet” används allt oftare i debatten. Men det är vilseledande. 

Man kan inte räkna kolbalansen på avverkningen av ett enskilt träd eller ett enstaka hygge, utan man måste se till skogen i hela landskapet eller landet. Vi avverkar 200 000 hektar skog varje år i Sverige, mindre än en procent av produktiva skogsarealen på 23 miljoner hektar. Skogen växer med 120 miljoner kubikmeter varje år, men vi avverkar bara 90 miljoner kubikmeter. Vi skapar inga skulder i skogen utan ökar kontinuerligt tillgången på biomassa.

Att vi skördar skog är grunden för skogsindustrin som förädlar stamveden, timret och massaveden. Biobränslen gör vi av restprodukterna, i dag främst för uppvärmning men i framtiden alltmer för våra transportbehov för att ersätta fossila drivmedel och minska klimatskadliga utsläpp av fossil koldioxid.