Under andra världskriget exporterade Sverige produkter direkt till Nazityskland, exempelvis kullager, järnmalm med mera. Utöver detta finansierade en känd svensk finansman anläggandet av ett aluminiumsmältverk utanför Oslo. Detta byggdes av jugoslaviska krigsfångar under vidriga förhållanden. Detta smältverk skulle förse nazityska flygindustrin med aluminium. Inte nog om detta! Svenska regeringen gjorde en överenskommelse med nazisterna om att upplåta vår järnväg för Nazitysklands transporter.
Vad hände efter andra världskrigets slut? USA:s regering anmodade svenska regeringen att åtala svenskar som exempelvis finansierat aluminiumsmältverket utanför Oslo för krigsbrott. Vad hände? Ingenting! Enligt forskare bidrog Sverige till att förlänga kriget med cirka en månad med 1000-tals döda som följd.
I dag är vår regering och övriga partier på väg i samma riktning, genom att inte stoppa export och import från Ryssland. Detta bidrar till folkrättsbrotten i Ukraina. Visserligen skickar vi en liten mängd vapen till Ukraina. Men tyvärr kan vi inte bidra med mera vapen, av den anledningen att vår tidigare statsminister skrotade vår försvarsmakt i början av 2 000-talet, efter anekteringen av Krim.
Vår dåvarande statsminister ansåg att "Försvarsmakten är ett särintresse och vi har inget behov av detta. Det vi behöver är några soldater som kan verka som fredsbevarande i konfliktområden".
Idag är vår regering och övriga riksdagspartier inne på samma väg som regeringens agerande under andra världskriget. Att tillåta import och export från och till Putins Ryssland. Detta bidrar som ett stöd till det stora folkrättsbrottet som begås i Ukraina.
Gasimport från Ryssland fortgår till våra industrier. Sveriges export via bulvanländer av elektronisk utrustning till rysk drönartillverkning. Regeringen tillåter att aluminiumsmältverket i Sundsvall får fortsätta producera aluminium. Detta smältverk ägas av oligarken Oleg Deripaska som har en direkt koppling till Vladimir Putin. En hel ö i närheten av vår viktigaste marinbas, Muskö utanför Stockholm ägs av en rysk medborgare.
Men det finns i vart fall några svenskar som utifrån sin förmåga hjälper våra ukrainska bröder och systrar, som med sina liv hjälper oss svenskar att försvara demokratin i vår del av världen. Ett litet exempel på en hjälpinsats är att några svenska kvinnor stickar vantar och sockar till de ukrainska soldaterna som kämpar för att försvara våra demokratiska rättigheter.