Socialpolitikens kvinnohistoria kan ge hopp

De sociala frågornas historia borde utmana oss alla. Även politiska journalister som socialpolitiker, forskare och författare kan ges nya utmaningar genom att blicka tillbaka i vår historia.

Socialpolitikens kvinnor i historien. Kerstin Hesselgren (stående) valdes som första kvinna in i riksdagens första kammare, den 12 september 1921.

Socialpolitikens kvinnor i historien. Kerstin Hesselgren (stående) valdes som första kvinna in i riksdagens första kammare, den 12 september 1921.

Foto: TT

Insändare2021-02-25 22:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Betydelsen av kvinnors samhällsengagemang och nätverkande i vår egen samtid och synnerhet under en pandemi kan få avgörande utslag för solidaritet och framåtblickande. Socialpolitiska kvinnors gärningar och drivkrafter i vår historia skulle kunna utmana oss alla. Men då borde den politiska journalistiken bli betydligt vassare än i dag. 

I vårt samhälle görs hela tiden översyner och uppföljningar av olika verksamheter inom det sociala området. Vi talar om hur social hållbarhet ska uppnås inom socialtjänsten, funktionshinderspolitiken och så vidare. Samtidigt talas det mindre om solidaritet och klassperspektiv. Vad händer när samhället vill kategorisera och klassificera mig ännu mer i framtiden? Får jag det bättre då? Eller blir jag ännu mer utsatt? 

Jag menar att vi måste blicka tillbaka längre än så för att få syn på våra förebilder inom exempelvis socialpolitiken. Kvinnor i socialpolitiken har osynliggjorts under många år. Låt inte osynliggörandet fortsätta. Historieskrivningen är därför inte rättvis utan visar på en mörk sida i vår socialpolitiska historia. Kvinnorna hade historiskt flera drivkrafter men också ansvar för socialpolitiken och olika åtgärder. Under långa tider har människor levt i utanförskap, förtryck, lidanden och fattigdom. Trångboddhet och smittsamhet kanske vi tänker på i dag och det var även förhållanden som rådde under sekelskiftet. Men också ensamheten och utsattheten för människor med olika funktionsnedsättningar. Det kan inte vara New Public Management, manualbaserat socialt arbete (bedömnings- och kategoriseringsinstrument), dokumentationsiver som är drivkrafterna i vår tid. 

Det sociala arbetet måste alltid handla om den sociala frågan och mötet med människan. Vår historia visar att hopp och framåtblickande har en stor betydelse. Inom kvinnohistorien finns flera intressanta vägvisare mot rättvisa, solidaritet och att bryta den kvävande tystnaden. Här har vi alla något att lära om hur vi i dag talar om socialpolitikens kvinnor och hur vi kan låta oss själva bli inspirerade av förmågor och mod.