"Slutsatsen bygger på felaktiga antaganden"

Debatten om hur samhället utvecklar en human, restrektiv narkotikapolitik fortsätter. Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt Center skriver en slutreplik.

Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt Center, anser att samhället bör titta på åtgärder för att få ner såväl narkotikakonsumtionen som dödligheten. (Arkivbild)

Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt Center, anser att samhället bör titta på åtgärder för att få ner såväl narkotikakonsumtionen som dödligheten. (Arkivbild)

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Insändare2020-08-12 17:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Slutreplik

Svar på en replik av Johan Svensson, Föreningen Tryggare Ruspolitik, i Piteå-Tidningen den 5 augusti. Detta angående "Så utvecklar vi en human narkotikapolitik".

Utifrån en replik av Johan Svensson konstaterar jag att även en organisation som sedan sin start haft avkriminalisering av narkotika som mål skriver att mina påståenden till viss del stämmer. Det är rätt talande för den osäkerhet som råder. Det handlar om att avkriminalisering riskerar konsumtionsökning samtidigt som det inte tycks vara faktorn som minskar dödligheten.
 

Mitt påstående bygger bland annat på den statliga utredning som Norge nyligen gjort. Dess genomgång av internationella studier visar, utifrån det jag kan tolka, att det i dag inte finns tillräckliga empiriska belägg för att utesluta en konsumtionsökning. Norska Folkhälsoinstitutet tycks dela den uppfattningen och pekar på att de studier som finns i utredningen har betydande metodiska svagheter. 
Svensson menar dock att min bild är onyanserad och att jag bortser från en nyligen publicerad rapport av finska motsvarigheten till folkhälsoinstitut, THL, som visar att överdosdödligheten minskar vid avkriminalisering. Vi har dock tittat på den rapporten och kan konstatera att dess slutsats bygger på felaktiga antaganden. De visar på en stor nedgång för Portugal från 318 döda år 2000 till 22 döda år 2013. Det beror dock på att de ändrat mätmetod under åren. 

Jämförande siffor är 52 år 2000 och 51 döda år 2017, det vill säga i princip oförändrat. Rapporten jämför dessutom dödstal i absoluta tal mellan länder, vilket är olämpligt då mätmetoderna mellan länder skiljer sig mycket åt.
Slutligen framhåller Svensson att det inte finns något motsatsförhållande mellan avkriminalisering och utökade resurser till beroendevården. Det där beror på om en avkriminalisering leder till konsumtionsökning eller ej. Gör den det lär vi se fler med beroende vilket i sin tur behöver resurser.
Istället behöver vi titta på åtgärder för att få ner såväl konsumtionen som dödligheten. Till exempel genom förebyggande insatser och en snabbare beroendevård med en sammanhängande vårdkedja.