På kommunstyrelsens möte den 29 april 2024 presenterade utvecklingsstrateg Linda Lasu och Bo Hedlund från polisen ärendet "Lägesbild Piteå", som handlade om kartläggningen av brott relaterade till "Våld i nära relationer". Utifrån denna presentation anser jag att kvinnojourerna är av yttersta vikt för både kvinnors skydd och hela familjesituationen.
Rapporten visade också att jourerna utgör en viktig informationskälla för polisen när det gäller att förebygga allvarliga brott (en motion har lämnats in angående detta). Nedläggningen av jourer har försämrat polisens förmåga att agera. Jag anser att det vore positivt att främja ett samarbete mellan kvinnojourer och kommuner i Norrbotten.
Den nya lagen som trädde i kraft den 1 april kräver att de som driver skyddade boenden måste ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Dessutom måste det finnas utbildad personal tillgänglig dygnet runt på boendet.
Syftet med den nya lagen var delvis att reglera de vinstdrivande privata alternativen, men man har förbisett den värdefulla erfarenheten från ideella jourer. Det är där felet har skett, även om syftet kanske var välmenande från början. Kvinnojourerna är vanligtvis den första platsen kvinnor vänder sig till – före socialtjänsten och andra myndigheter. De ideella krafterna som arbetar i kvinnojourerna gör en oerhört viktig insats.
Kvinnojouren Lillasyster i Piteå stängde sitt skyddsboende när den nya lagen trädde i kraft. Nästan hälften av kvinnojourerna i Norrbottens län har tvingats stänga ner delar av sin verksamhet på grund av denna kritiserade lagändring.
Kvinnojourer behöver inte ansöka om tillstånd för att öppna akutboenden. Dock får de inte ta emot placerade från socialtjänsten. Jourerna måste göra en orosanmälan till socialtjänsten om barn följer med sina mammor till jourerna.
Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Förutom lidandet för den som är utsatt för våldet påverkar det också närstående och innebär stora kostnader för samhället. Det är avgörande att arbeta förebyggande mot våld och upptäcka det tidigt för att kunna erbjuda skydd och stöd.
Statistik från 2023 visar att av totalt 37 909 anmälda misshandelsbrott mot personer över 18 år där gärningspersonen var bekant med offret, var 65 procent riktade mot kvinnor och 35 procent mot män. Under 2022 och 2023 dödades 10 kvinnor, medan inga män dödades. Även om inte alla fall syns i den officiella statistiken är det uppenbart att detta är ett samhällsproblem. Bakom varje statistisksiffra finns människor som lider. Ofta påverkas inte bara offret utan även barn och andra närstående.
Ett skyddat boende under kvinnojourernas ansvar är nödvändigt. Hur detta ska genomföras, antingen genom samarbete mellan kommuner eller mellan kvinnojourer och kommuner och vilka resurser som behövs, måste naturligtvis utredas.