Robust bredband i hela Sverige – en utopi?

Coronakrisen visar verkligen på behovet av ett bredbandsnät. De små kommunernas samverkan, SmåKom, föreslår därför att medel för en bredbandsutbyggnad bör tas ur infrastrukturpotten.

Bredband tillhör definitivt landets infrastruktur och tempot i utbyggnaden behöver öka omgående, anser SmåKom:s styrelse.

Bredband tillhör definitivt landets infrastruktur och tempot i utbyggnaden behöver öka omgående, anser SmåKom:s styrelse.

Foto: Helena Landstedt/TT

Insändare2020-05-18 19:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronaviruset har, utöver många andra konsekvenser, verkligen visat på vikten av att kunna kommunicera och mötas i den digitala världen. Flera branscher i världen lider och har det svårt, men de som verkar inom digital kommunikation har haft fullt upp med att förse organisationer, företag och privatpersoner med digitala verktyg och mötesrum. I dessa tider har detta varit en gudagåva för många, inte minst för att hålla kontakt med nära och kära, men också för att kunna fortsätta med arbetsuppgifter och näringsverksamhet. Det finns bara ett litet krux med digitala tjänster. De kräver ett robust bredband.

Regeringens mål, att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020, låter fantastiskt bra men kommer inte att uppnås. Det största problemet är att det saknas medel för att lyckas med utbyggnaden. Post- och Telestyrelsen meddelade i oktober 2019 att det kommer krävas cirka 22 miljarder, utöver marknadens insatser, för att nå bredbandsmålet, ett fullt uppkopplat Sverige, till 2025. I skenet av det känns det inte alls bra att PTS endast tillförts 650 miljoner kronor fördelat på tre år till ett nytt bredbandsstöd. Det är knappa tre procent av den totala beräknade kostnaden. Var och till vilka ska man fördela dessa för att komma närmare målet? 

Och inte nog med det, för en tid sedan meddelade Jordbruksverket att de omfördelar sina projektmedel och plockar bort 200 miljoner från bredbandsstödet. Effekten blir att man inte längre kan söka stöd för utbyggnad av bredband. Att verket väljer att göra den här omfördelningen nu, när en kris verkligen visar på behovet av bredband framstår för SmåKom som obegripligt. Stödet ingår i landsbygdsprogrammet och har kunnat sökas av föreningar, företag och kommuner för att bygga bredbandsnät, och då främst på landsbygden. Inte helt oväntat så är det just landsbygden som har minst utbyggnad i dag. Endast 48 procent av glesbebyggda områden har tillgång till bredband i dagsläget. Ett argument som borde vara tillräckligt starkt för att låta stödet finnas kvar.

SmåKom har flera gånger tidigare föreslagit att medel för bredbandsutbyggnad kan/bör tas ur infrastrukturpotten som omfattar cirka 620 miljarder kronor. Bredband tillhör definitivt landets infrastruktur och tempot i utbyggnaden behöver öka omgående. Tillförs PTS medel ur potten så får de en verklig chans att lyckas nå regeringens mål. Som det ser ut i dag är måluppfyllelsen en utopi.