"Rälsen behöver vara i samma höjd"

Piteås kommunalråd Patric Lundström (S), bemöter insändaren om vem man egentligen ska tro på kring Norrbotniabanan.

Så här skulle det kunna se ut nere vid Södra hamn i Piteå om Norrbotniabanan blir verklighet.

Så här skulle det kunna se ut nere vid Södra hamn i Piteå om Norrbotniabanan blir verklighet.

Foto: Piteå kommun

Insändare2022-02-28 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar:

Svar på insändaren ”Norrbotniabanan – vem ska man tro på” av "Stinsén" i Piteå-Tidningen den 25 februari.

Hej Stinsen, jag ber om ursäkt, när jag uttalade mig så baserade jag det på Piteå kommuns remissyttrande där Piteå kommun lämnade förslag att sänka rälsen. Men det har Trafikverket förklarat för mig och på offentliga möten att det inte är möjligt, rälsen behöver vara i samma höjd som i dag. Som du skriver så är låg lutning viktigt samt att Trafikverket och Piteå kommun vill behålla farbar höjd i kanalen under broarna.

Vad gäller utfyllnad så stämmer det att Trafikverket bedömer att det kommer att behöva fyllas ut i Sörfjärden för att göra utrymme för nya rälsen. Piteå kommuns utgångspunkt är att vi fortsatt skall ha ett promenadstråk längs Södra hamn och att tillgängligheten kommer att öka med tunnlar under både Timmerleden och nya tågrälsen. 

Trafikverket säger 44 person- och 22 godståg per dygn. Om alla dessa måste passera centrala Piteå eller inte är osett, detta då planen är en bangård utanför centrum och att det kommer gå ”pendlartåg” mellan exempelvis Piteå–Luleå–Piteå som inte fortsätter ned till Skellefteå. Trafikverket har dock informerat att banans maxkapacitet är 80 tåg per dygn. Dessutom kommer Stambanan finnas kvar för godstransport.

Gällande farligt gods så fraktas idag nästan allt farligt gods på lastbil genom Piteå. Enligt den forskning jag tagit del av visar att frakt via tåg är säkrare än frakt via lastbil. Så utifrån det så skulle frakten av farligt gods göras säkrare än vad den är idag.