Trots detta lyckas Sverige inte ens leva upp till de nuvarande – alldeles för lågt satta miljömålen. Dessa föreskriver en minskning av koldioxidutsläpp mellan fem och åtta procent om året, men där de senaste åren endast skett en årlig minskning med mellan en till två procent. Enligt Kevin Anderson och medarbetares beräkningar skulle Sverige utsläpp behöva minskas med mellan 12 och 15 procent per år, med nettonollutsläpp så tidigt som år 2035.
En ytterligare besvärande faktor är att även Parisavtalets mål sannolikt är för lågt satta för att begränsa uppvärmningen till högst 1,5 grader, vilket är nödvändigt för att säkerställa ett säkert klimat för kommande generationer. Sammantaget lyckas Sverige alltså inte leva upp till sina egna miljömål, trots att dessa är alldeles för lågt satta i relation till Sveriges åtaganden utifrån Parisavtalet och trots att Parisavtalet i sig troligtvis inte räcker för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
I ljuset av detta gigantiska misslyckande för den svenska klimatpolitiken kan man tänka att medieintresset skulle vara stort. Tyvärr är verkligheten en annan och rapporteringen kring Sveriges misslyckande att nå sina miljömål, samt otillräckligheten i dessa, har i stort uteblivit. Detta bör ses som ett stort misslyckande för journalistiken.
Som tydligt framgår behöver Sverige skärpa sin klimatpolitik för att kunna leva upp till sina åtaganden i Parisavtalet. Ett konkret förslag på hur detta kan gå till förs i Sverige fram av Klimatsvaret – CCL Sverige, nämligen att införa en stadigt stigande skatt på alla koldioxidskapande bränslen, där hela intäkten delas ut till medborgarna, med högre utdelning till barnfamiljer och boende i glesbygd och landsbygd. Ett liknande förslag stöds av 3 500 ekonomer i USA, bland dem 27 nobelprisvinnare.
Nu är det upp till Sveriges journalister att göra sitt jobb i denna fråga, som är helt avgörande för kommande generationers framtid.