REPLIK
Med anledning av Lars Sjölunds insändare "Sträck på er Piteåbor och välkommen hit ni som kom" (27/11).
Var eller av vem man föds, det väljer man inte. Jag som skriver detta föddes i ett land där mitt kön skulle gjort det väldigt svårt för mig att kunna välja min framtid själv.
Som alla andra har och hade jag önskningar för min framtid. Jag ville studera, ta ett körkort, välja mitt yrke utifrån mina studier.
När jag var 17 år gammal flyttade min familj efter min bror till grannlandet Iran, min bror hade då redan flyttat vidare till Sverige och Piteå. Min bror berättade för mig och min syster om den lilla staden Piteå långt upp i norra Sverige. Han berättade om ett vänligt mottagande av människor i Piteå, han berättade också om att ungdomar oavsett de var pojkar eller flickor kunde välja studier och vägen mot framtiden.
Min brors berättelser om situationen där han var, fick mig och min syster och vår mor att när migrationsverket beviljat vår ansökan som anhöriga besluta oss för att flytta efter honom till Piteå. I november 2017 på kvällen i kolsvarta natten anlände vi hit.
Nu har jag varit här i drygt två år, under dessa år har jag lärt att min bror talade sanning om Sverige och Piteå. En del av mina mål har jag redan klarat av, bland annat tog jag körkortet i oktober månad, under de månader jag kämpade med detta fick jag se att min bror talade sanning, det finns vänliga människor i denna stad som vill hjälpa mig och andra som kommit hit från andra länder. Jag fick hjälp med körkortet, men jag fick under denna tid knyta sociala kontakter med många av min handledares vänner.
Ett socialt kontaktnät som jag säkert kommer att ha nytta av i framtiden. Att jag dessutom får studera det jag vill och får hjälp av duktiga lärare tackar jag mitt nya hemland för.
Till min stora glädje har jag också fått arbete inom Piteå kommun, detta ser jag som en lärdom inför framtiden. I mitt arbete har jag lärt känna många nya vänner, mina underbara arbetskamrater.
Allt detta gör mig glad och jag håller mig med Lars om att alla Piteåbor kan sträcka på sig och vara stolta.
Att göra sitt bästa räcker väldigt långt. Ett av mina framtida mål är att få ett svenskt medborgarskap och kunna kalla mig svensk resten av mitt liv och förbli Piteå trogen.